För länge sen, strax efter dinosaurierna, tog jag studentexamen. Och det är studentmössan som har inspirerat Enligt O i dagens olikhetsutmaning:
Dagens olikhetsutmaning handlar om de färger som pryder studentmössorna, svart och vitt. De kan också sägas symbolisera vårt allt mer tudelade samhälle. Tolka det som du vill.
Det där med att tolka som jag vill behöver kanske inte ens sägas..
En bok ska jag tipsa om:
Början på en trilogi, men jag har bara läst den här ena. Malorie Blackman skapar en värld med den mörkhyade överklassen och den ”färglösa” underklassen. Bra bok överlag, men det som verkligen lämnade i minnet var plåstren- plåstren var förstås mörkfärgade för att matcha överklassens mörka skinn, och en av personerna i boken tänkte att det känns lite jobbigt varje gång hon sätter på ett ”hudfärgat” plåster för det syns så tydligt på hennes skinn.
En av Amy Winehouses bättre- Back to black. En vacker, speciell sångröst hade hon.
Jag tror jag tar en av mina favoritdikter också fast det är helt fel årstid för den!
Vitt i vitt
Snön har skulpterat stenarna, modellerat buskarna,
fyllt de förrädiska groparna,
gjort om landskapet efter sin vilja.
Vitt i vitt målar vintern.
Dag efter dag bedårar oss rimfrosten.
Tills vi slutligen uttröttade
köper ett fång röda tulpaner.
Viola Renvall.
BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET 
snö är ju vitt, hela världen blir ljusare.
Jo, den är efterlängtad till vintern, snön.
Vilken annorlunda bok. Den mörka överklassen och hudfärgat plåster. Som skin på grisrosa krita.
Exakt som skin på grisrosa.
Vill inte tänka på hur länge sedan det var jag tog studenten. Har aldrig känt mig så vuxen som då. 😉 Tack för ett spännande boktips och bra musik.
Eller så är man inte riktigt vuxen förrän man vågar vara barnslig!