Veckans helgfråga

cacb5-fotoflexer_photo4

Mias bokhörna har en helgfråga varje vecka. Den här veckan är frågan: Vad tycker du en bra recension ska innehålla?

Nu påstår jag inte att jag alltid skulle skriva bra recensioner själv- men jag TYCKER att det ska stå lite vad boken handlar om, och vad recensenten tycker om och inte tycker om med boken. Så värst mycket annat behöver det inte vara tycker jag. Gärna får det också vara tips på liknande böcker också.

Och sen bonusfrågan: Vad brukar du unna dig när det är helg?

Jaa, idag unnar jag mig faktiskt en wee dram Bowmore. Men det hör i och för sig inte till vanligheterna. Det jag unnar mig nästan varje helg är istället att sova länge om morgonen, och äta morgonmål och dricka te i allsköns ro, på sommaren gärna ute på terrassen.

Annonser

Veckans smakbit: Veri ei vaikene

Idag läser jag en bok på finska. Valet av bok är mycket illustrerande för hur jag väljer böcker så jag ska berätta lite om det. Först såg jag att en deckare av Mikko Porvali blivit översatt till svenska. Nå, böcker som översätts till andra språk är ofta bra böcker, faktum är att det finns massor av bra böcker som inte blir översatta, så en som faktiskt blir översatt- ja, ni förstår. Då hamnar de lätt på att läsa-listan. Sen skulle jag läsa en deckare av en man för den finlandssvenska läsutmaningen i oktober. Så jag styrde stegen mot närmaste bibliotek för att hitta något till utmaningen. På nyhetshyllan i det finskspråkiga skönlitteratursrummet (mitt lokala bibliotek har varit privathem, och också faktiskt bank i ett skede, så det består av många olika rum) stod Mikko Porvalis del två i serien Karelia Noir. Så, när jag nu ändå tänkt läsa Mikko Porvali, jag gärna läser på originalspråk, var på jakt efter en deckare skriven av en man, och inte bryr mig så mycket om jag läser serier i oordning, fick den boken komma med mig hem.

Veri ei vaikene

Sidan 64:

LAPUA // 16.10.1930

Matkan aikana punnittiin, mitä seuraavaksi tehtäisiin. Halusimme tietenkin hankkia kuulusteluun Vannaksen nimeämät lapualaiset: ylikonstaapeli Matti Nikulan ja Pentti Kosolan. Emme pelänneet hankaluuksia, mutta silti vaikutti tehottomalta tehdä kuulusteluja täällä, epäiltyjen kotikentällä. Äskeinen kokemus nimismiehestä ei rohkaissut luottamaan täkäläisen poliisin apuun, varsinkaan kun pääepäilty oli ylikonstaapeli, heidän oma esimiehensä. Pohdimme, kuinka itse suhtautuisimme, jos kuulustelu koskisi viipurilaista poliisia ja kuinka asia siltä pohjalta olisi viisainta esittää Lapuan nimismiehelle.

Här är poliserna Eckert och Kähönen alltså i Lappo i finska Österbotten, och de undersöker Erik Mättös försvinnande, som möjligen är en ”skjutsning”. (Skjutsning: personer med högerinriktad politisk världsåskådning kidnappade personer med vänsterinriktad världsåskådning och ”skjutsade” dem till östgränsen, eller över den, med tanken att alla med vänsteråsikter hörde hemma i Sovjetunionen och inte i Finland.) Eckert och Kähönen fick lite dåliga vibbar från polisen i Österbotten de kontaktade om saken och de for därför hellre dit än bad polisen där förhöra en person som dök upp då de undersökte försvinnandet. Vilket visade sig vara klokt då det nu dykt upp åtminstone en polis som troligen är inblandad.

Med undantag av Eckert och Kähönen är det här ett försvinnande/mord som verkligen inträffat.

Annars ska vi idag fara och ställa i ordning sommarstugan inför vintern, så nu blir det antagligen lite mindre tid tillbringad där en tid framöver.

en smakebit

Fler smakbitar hittar du hos norska bokloggen Flukten fra virkeligheten!

 

 

Helgfrågan: Lässvacka?

0d6f2-fotoflexer_photo4

Mia funderar på lässvackor och årstider i veckans Helgfråga.

Har du några tips på hur man gör för att ta sig ut svackan?

Bonusfråga: Höst, Vinter, Vår eller Sommar?

Det kan vara jättesvårt att ta sig ut lässvackor. Men några tips är: Läs om en favoritbok. Läs något kort, som noveller eller dikter. Och för mig funkar det ofta också att läsa romance.

Och sen bonusfrågan: HÖST naturligtvis!! Ända fram till slutet på oktober håller jag på och höstmyser. Sen kommer visserligen november, men den månaden tycker jag igen kunde avskaffas..

wp-image-2004633625jpg.jpegwp-image-439229254jpg.jpegwp-image-626405951jpg.jpeg

Himlen är hög och klar, det blir mörkt på kvällen, träden lyser i rött och gult, det slutar vara för varmt för min läderjacka, det finns nästan bara bra saker med höst.

Om rymden- Kulturkollos utmaning.

Hur ser ditt förhållande till rymden ut och vilket är ditt bästa rymdäventyr? Har du kanske en favoritfilm eller en bok som fått dig att betrakta stjärnorna på ett nytt sätt. Kanske är det en tavla eller ett stycke musik. Kanske bryr du dig inte det minsta lilla om det som finns eller inte finns där ute. Berätta!

Idag känner jag att jag har ett par jättefina bidrag till Kulturkollos utmaning den här veckan.

Dolda tillgångar av Margot Lee Shetterly. När jag tänkte på NASA och månfärderna, då var inte det första jag tänkte mig att de flesta uträkningarna utfördes av kvinnor, inte sällan färgade kvinnor. Nu vet jag bättre. Och som jag skrev då jag läst boken, bara de här kvinnorna, mitt i rasismens och segregationens storhetstid, fick en halv chans, tog de vara på den och gjorde något stort av den.

Filmen som baserar sig på boken har jag faktiskt inte sett. Men jag kan tänka mig att den vore sevärd.

Illuminae: The Illuminae Files: Book 1…Gemina : the Illuminae files 02 by Amie…

Sen en ganska fantastisk rymdserie av Amie Kaufman och Jay Kristoff. Det ska komma ut en tredje del till serien också. Serien börjar med att ett megaföretag förstör en liten planet. Några lyckas fly från planeten innan den blir förstörd, men det gillar ju inte megaföretaget. De här böckerna är på så sätt speciella att de består helt och hållet av dokument, epost, kartor, sjukjournaler, intervjuer, chattloggar osv. En av mina bättre läsupplevelser.

Ett uppslag ur boken:

image