En smakebit ur Ninth House

Det är söndag och det blir en smakbit ur en bok jag egentligen inte bestämt mig för om jag ska läsa eller inte. Det är kompisläsning på gång igen på instagram, @boklyckan och @kafferatur har just den här som bok. Vi råkade ha den på engelska på biblioteket där jag jobbar, och jag hade tänkt läsa mer Leigh Bardugo. Det skulle ju tala för att hänga med på kompisläsningen. Men det var egentligen Shadow and bone jag tänkte läsa, inspirerad av att det finns en Netflixserie baserad på den bokserien, och det var kanske inte nu i sommar jag hade tänkt läsa Leigh Bardugo heller.. Jag har börjat i boken, det kan bli så att jag fortsätter också med hjälp av kompisläsningen. Tiden får utvisa.

Smakbiten kommer från sidan 13:

Alex thought the markings looked okay, but she knew her signs of protection about as well as her modern British novels. When she’d attended the fall-quarter prognostication with Darlington, had she really paid attention? No.She’d been too busy sucking on ginger candy, reeling from the strangeness of it all, and praying she wouldn’t humiliate herself by ouking. She’d thought she had plenty of time to learn with Darlington looking over her shoulder. But they’d both been wrong about that.

Den här helgen har jag annars mest gått omkring på evenemanget Öppna Portar i vår lilla stad, det kommer säkert ett inlägg om det lite senare i veckan när jag hunnit samla ihop intrycken.
Idag hittar du fler smakbitar på bloggen Betraktninger ~ tanker om bøker.

Lördagens onsdagsbetraktelse #67

Likt förra veckan blev det inte riktigt tillfälle att skriva någon onsdagsbetraktelse innan idag. Jag ska börja med att konstatera att vädret har varit omväxlande. Det har varit sol, regn och riktig storm. Sällan har vi storm den här tiden på året, men i tisdags stormade det. Några stolar från terrassen fick vi gå och hämta i skogen här bredvid, så det blåste faktiskt mycket.

Jag har redan börjat jobba på att rensa skrivbordet i jobbet, men det är först vid midsommar som jag får semester. Det lovas ju dessutom värmebölja nästa vecka så det kan ju hända att jag smälter och inte förmår utföra några stordåd på jobbet. Då kan det vara bra att inte ha annat än de löpande dagliga sakerna att göra.

När vi flyttade hit till sommarstugan för säsongen så tog jag med stickningen. Naturligtvis skulle jag hinna sticka jättemycket här. Eller så tänkte jag ju. Förra helgen plockade jag upp stickningen för första gången sedan vi kom hit. Lite synd är det kanske att det tenderar bli mindre av både stickning och läsning här. Om det är soligt och jag hinner ligga ute och sola mig, då läser jag i och för sig en hel del, men den där stunden på kvällen när jag annars läser hemma blir inte av här. Och inte den där stunden när jag sitter i soffan och stickar heller. Det känns ju kanske lite synd, men å andra sidan är det för att jag är så mycket mer i farten här, donar ute i mina odlingslådor, bär ved, vandrar och cyklar. Jag rör helt enkelt på mig mer här. Dessutom är det ju så ljust på kvällen att det är svårt att veta vad klockan är.

Det här var också den stora rabarberveckan. Eller det kommer att komma fler rabarberveckor, kanske redan nästa vecka blir det mer saft. Men jag kokade rabarber-jordgubbssaft, rabarbermarmelad och sen finns det lite rabarber i frysen som jag inte hade riktigt tid för just då. Nästa vecka blir det säkert rabarbersaft utan jordgubbar. Familjen gillade rabarber-jordgubbssaft ungefär tusen gånger mer än rabarbersaft utan jordgubbar, så kanske jag borde försöka skaffa jordgubbar också till den här saften.

Stor och liten- tisdagstrion

När jag började undersöka vilka böcker som skulle passa till veckans tisdagstrio, liten eller stor eller varianter av orden i titeln, stod det ganska klart att det är ”små” böcker som gäller.

Bill Bryson: Notes from a small island därför att jag plockade med mig en annan bok av Bill Bryson från en bokholk för några veckor sedan. Denzel Meyricks Whisky from small glasses för att den har en så fin titel och för att jag blev påmind om att det är början på en serie som jag mycket väl kunde fortsätta med, speciellt som det inte är så troligt att jag kommer kunna ta mig till Skottlands öar i nära framtid. Sara Kadefors Kast med liten kniv är med för att det är en mycket bra bok!

Vi har haft storm i natt, och är i skrivande stund utan elektricitet. Här finns inte heller så många fast bosatta, så vi brukar få vänta ett tag på att strömmen kommer tillbaka. Det mesta fungerar dock, min dator är bärbar och har alltså batteri, nätuppkoppling via telefonen vars batteri också tillsvidare räcker, och så får jag ladda telefonen i jobbet sen. Katten, vårt vilddjur, har tillbringat stormnatten ute men ligger nu i soffan och vilar sig. Han gillar faktiskt inte att vara inne då det är oväder, till exempel ljudet av regn på taket gör honom extremt stressad. Det är tydligen mer lugnande att vara ute i stormen och regnet..
Våra trädgårdsstolar får jag hämta från skogen ikväll, det blåser så pass ännu att det känns onödigt att hämta dem bara för att de ska blåsa iväg igen. Blommor, lyktor och prydnadssaker förstod jag att ta in redan igår, men trodde faktiskt inte att stolarna också skulle blåsa iväg.

Vi tar lite Mumin till stormen tror jag:

Ni talar om blåst, sa Filifjonkan plötsligt. Blåst som far iväg med ens byk. Men jag talar om cykloner. Tyfoner, kära Gafsa. Tromber, virvelvindar, taifuner, sandstormar … Flodvågor som tar med sig ens hus … Men allra mest talar jag om mig själv fast jag vet att det inte är fint sätt. Jag vet att det kommer att gå på tok. Jag tänker på det hela tiden. Till och med när jag tvättar min trasmatta. Kan Ni förstå det? Känner Ni likadant?

Filifjonkan, från boken Det osynliga barnet (1962)

En smakbit ur Stormvarning

Efter regn kommer sol, så idag har vi soligt väder igen. Om än betydligt svalare än tidigare i veckan. Jag har inte känt på havsvattnet, men antar att det har svalnat betydligt.

Jag tog till det beprövade tricket att läsa avkylande litteratur tidigare i veckan då vädret bara var varmt, varmt eller ännu varmare. Nu läser jag alltså Stormvarning av Maria Adolfsson, mord på fiktiva öar i Atlanten under vintern. Smakbiten kommer från sidan 104:

I nästa sekund stelnar hon till.
Och med blicken fastnaglad mot Odds ryggtavla när han lunkar bort mot kylskåpet svär Karen tyst för sig själv. Insikten är lika omedelbar som ovälkommen: det här inte är första gången på elva år som hon se kusinen. Hon såg honom redan i går morse när hon körde ombord på färjan i Thorsvik.
Med stigande obehag stirrar hon på den långa, tunna grå flätan som hänger ner på kusinens rygg.

En onsdagsbetraktelse på en lördag, #66.

Ja, jag glömde lite bort min onsdagssammanfattning av veckan som gått. Men det har bara varit bra. Solen lyste, det fanns glass i överflöd och jag simmade -eller åtminstone doppade mig i havet – var och varannan dag.

Jag fick också min första dos vaccin mot Covid-19. Det var inget märkvärdigt alls med det. Det var den vanliga hälsostationen, det var fart på vaccinerandet, och jag fick inga biverkningar.

Förra helgen lagade vi pilgrimsmusslor för första gången i världshistorien. Vi grillade dem, det blev verkligen gott!

Bilden från ica.se, och den länkar till receptet vi använde. Våra såg naturligtvis ännu godare ut, men dom försvann så snabbt att inget fastnade på bild.

Svanparet har nu ungar, åtminstone fyra stycken, eller kanske fem. Dom har inte heller fastnat på bild.

Det blev en bra inledning på sommarläsningen. Jag har läst Wolf Hall. Så får vi se när, och om, det blir mer läsning enligt planerna jag gjorde upp.