Fem en fredag: Ett hem

Jag hakar på Elisamatildas fem frågor idag.

Vad är nytt i ditt hem?

Typ inget? Men maken har beställt ett skåp till sina whiskyflaskor, så det kommer snart och blir nytt i vardagsrummet. Maken samlar alltså på whisky, så flaskorna ska sparas och inte drickas. Därav behövs någonstans att sätta dem.

Vad är äldst i ditt hem?

Det kan eventuellt vara den här lilla asken. Den passar i vår vardagsrumshylla så där står den. Ingen aning om ålder, kanske tidigt 1900-tal?

Vad skulle behöva bytas ut?

Ytterdörren är en het kandidat till det. Egentligen borde hela ingången/hallen byggas om, den är väldigt opraktisk.

Vad fattas som egentligen ”ska” finnas i ett hem?

Nja, jag tycker vi har det mesta? Det mesta man behöver i alla fall. Böcker finns, med andra ord.
Min son säger att det skulle behövas en kamin. Det vore nog bra, eller kanske en vedspis. Praktiskt att ha när det blir strömavbrott.

Vad önskar du fanns i ditt hem?

Det hade varit trevligt med ett ordentligt bibliotek/arbetsrum. Jag har visserligen ett rum som kallas bibliotek, men det är också rummet där vårt löpband finns, och dessutom mer av ett genomgångsrum som man ska gå genom för att komma till badrummet. Och skrivbordet står i sovrummet, som visserligen är tillräckligt stort, men ändå.

Helgfrågan julpynt

Idag julpyntar vi i helgfrågan.

Har du pyntat klart?

Åh nej, jag har bara tagit fram lite pynt. Till helgen blir det lite mer, sen får vi se hur det blir närmare jul. Julgardinerna är uppe, som jag skrev i gårdagens onsdagsbetraktelse. En del lysande saker står klara i fönstren, lite tycker jag kan börja lysa i och med första advent i helgen.

Bonusfråga: Är det extra pyntat i bokhörnan?

Jag har egentligen ingen bokhörna. Inte ens en skön stol som är ”min” här i huset heller som jag har i sommarstugan. Det är sängen eller soffhörnet som gäller då jag läser här. Ibland har jag i och för sig pyntat bokhyllorna, men det blir knappast i år då jag hade tänkt vara rätt sparsam med pynten i år. Jag vet egentligen inte varför det känns som att jag vill vara sparsam med pynten i år, men jag vill mest bara sjunka in i soffhörnet med en mugg glögg och läsa, och inte göra så mycket annat.

Mirakel

Vilken bok? Mirakel av Elisabeth Häll.

Var har jag fått tag på den? Ett recensionsexemplar av författaren, tack så mycket!

Vad handlar boken om? Rakel har inte mycket till övers för sin omgivning. Hon har ett jobb hon utför till belåtenhet, men hon vill inte umgås med människorna på sin arbetsplats. Rakel är en ganska ensam människa på det hela taget, mest för att hon tycker hon vill ha det så. Men en dag möter hon Agaton. Det är anmärkningsvärt för Agaton är nämligen död, och folk brukar inte kunna se honom. Rakel blir inblandad i de dödas värld, de som tvingats lämna kvar för att sona någonting, eller reda upp någonting som de inte hann med när de levde. Som Robert Ljunggren, en pojke Rakel kände i högstadiet, och som verkar ha både det ena och det andra att reda ut.

Vad tycker jag? Det är sällan jag ber om recensionsex, och det är ännu mer sällan jag blir erbjuden böcker att recensera, och sen ytterligare en sällan-nivå att jag tackar ja till en bok. Men den här tackade jag ja till, den lät helt enkelt som en bok för mig. Det är den också- Rakel har trassliga relationer till sin familj, och egentligen till alla i omgivningen. Hon är härligt rak på sak, vem har inte velat totalneka till att vara med i allehanda julfestkommittéer till exempel. När denna person så får en hel del känsliga saker som de levande vill meddela de döda så är det inte kanske upplagt för succé. Istället får man se en Rakel som tvingas utanför sin bekvämlighetszon, och som lär sig en hel del om både sig själv, sin omgivning och sitt förflutna under resans gång. Absolut läsvärd om du gillar udda, lite krångliga personer och inte skräms bort av en smula övernaturligheter (Och om du är som jag så fungerar den sista meningen snarast som ett lockbete istället för en varning. Då är den här boken troligen rätt för dig.)
Recensionsexet till ära får ni se en yrvaken bloggkatt som poserar med boken!

Onsdagsbetraktelse #41

Bilen är fortfarande sönder. Vi väntar tålmodigt på en del som ska komma nerdimpande från himlen. Typ. Det har funkar att ta sig till och från jobbet, men lite intressant är det ju att be om skjuts av mamma när man är rejält över 40. Jag har inte cyklat till jobbet, men som vädret var idag hade det ändå gått, så det kvarstår som sista alternativ ifall jag inte hittar någon annan väg till jobbet.

Jag har haft en sån där lässpurtperiod. Jag har läst och läst, en massa böcker, och dom flesta har varit rätt bra. Ni vet min goodreadsutmaning, 120 lästa böcker i år? Jag har ju legat lite efter i stort sett sedan februari, men just då jag skriver det här ligger jag fyra böcker före beräknat. Det är bara åtta böcker jag ska läsa till i år. Visst, det kan fortfarande gå snett, men risken har ju minskat avsevärt. Och det är alltså fler recensioner på väg här på bloggen de närmaste dagarna.

Köket är nu julstädat. Julgardiner är upphängda. Nästa projekt på städlistan är sovrummet. Lite julpynt är framplockade. Lite fler kommer plockas fram till helgen. Jag hade inte tänkt gå all-in på julpynt i år, så det kan hända att det inte blir så mycket mer pynt än det som plockas fram i helgen. Julblommorna handlar jag säkert också i helgen, någon amaryllis, någon hyacint och kanske eventuellt en julstjärna. Och sen närmare jul en julgran, och där har vi liksom julen då. Förutom julklapparna. Det är bara ett par klappar som finns i detta nu så där krävs ännu en insats.

Simhallen. Jag var dit! Vi har låg till obefintlig förekomst av virus i den här trakten nu så då passade jag på. Jag har inte varit i simhallen sedan typ februari-mars. Åh så skönt det var, och inte mycket folk heller. Och ett gymbesök idag. Till sommarstugan var vi bara på ett kort besök i helgen för att se om den senaste stormen hade fällt några träd. Det hade den, men inte många och inga som behövde röjas undan genast.

Jag hör sirenerna på gatan

36249482. sy475

Vilken bok? Jag hör sirenerna på gatan av Adrian mcKinty.

Var har jag fått tag på den? Lånat på biblioteket.

Vad handlar boken om? Del två i serien om kommissarie Sean Duffy på Nordirland. Man hittar en torso placerad i en resväska. Det finns inte mycket att gå på, men Duffy är envis och vänder på varje liten sten. Vilket på Nordirland i början på 1980-talet var mycket politiskt.

Vad tycker jag? Jag gillade den här delen mer än den första delen. Så värst mycket har inte ändrats i tillvaron för Sean Duffy, men nu är jag ju lite bekant med honom och hans värld. Mordet verkar olösligt på riktigt, jag trodde på allvar att det skulle förbli olöst, men i slutet på boken får vi ändå veta vad som hänt. Efter den här boken får man så lov att läsa på engelska, eller jag har åtminstone inte sett att det skulle finnas fler böcker i serien översatta.