Lovsång till vardagen.

Är det inte lite skönt med vardag? Matlåda med till jobbet, påminna sonen om att ha rätta böcker och saker med till skolan, rutiner.

Jag gillar höst, och jag gillar till och med vardag, åtminstone litegrann.

Det jag inte riktigt gillar är ju förstås att den äldre pepparkaspojken nu flyttat till sitt internatsrum, vi hjälpte honom flytta in nu i veckan. Men till och med det är ju redan bekant, det är hans andra år på skolan nu.

Den här låter som en höstlåt tycker jag. Nu tänder vi ljusen, lyssnar på höstmusik och börjar höstmyset!

Annonser

Förälskad i trubbel

Vilken bok? Förälskad i trubbel av Sarah Title.

Var har jag fått tag på den? Lyssnat som ljudbok från ljudbokstjänst.

Vad handlar boken om? Liam har fått jobb som bibliotekschef i en liten stad, och tycker staden och invånarna är trevliga och underbara. I den lilla staden kraschlandar Joanna, rockbandsgitarrist med attityd, men en karriär som hon just sabbat. Hon tänkte sig att söka fristad hos sin farmor en kort tid, men då farmor brutit benet blir hon kvar lite längre. Men bo i sin barndomsstad tänker hon definitivt inte.

Vad tycker jag? Bibliotek och bibliotekarier är alltid ett plus i en bok. Likaså är kvinnor med attityd. Hundar är jag mer neutralt inställd till, men dom kan väl vara söta ibland. Och Joanna får växa till sig ordentligt i den här boken, det gillar jag också. Det finns helt enkelt inget jag inte gillar med den här boken.

Utmaningar: Om det är för att jag började med den här utmaningen, eller om det bara var så att tiden var mogen för mig och ljudböcker att hända, det vet jag inte. Men den utmaning som funkat bäst i år är absolut den där jag tänkte försöka lyssna på mer ljudböcker. Den här boken lyssnade jag på till exempel.

 

Helgfrågan vecka 33

 

 

Idag är Mias helgfråga en sån där fråga som jag också gärna skulle vilja ha svaret till.

Det är tyvärr så att alla barn inte gillar att läsa, knappt att de sköter läsläxan.

Har ni några tips för att få dem att tycka om läsning?

Nej, jag har ju inte det. Jag har två killar, varav en läste flitigt förr, men numera lyssnar han bara på ljudböcker. Fast, det är ju okej det med, han har ju ändå böcker i sitt liv då.  Sen har jag en annan kille som inte tycker läsning är kul alls. Och jag kan lova att jag har försökt få dem båda intresserade, och tycker att jag har gjort samma saker för att få dem båda att läsa, men har nog inte helt lyckats.

Nå. Det som i alla fall på något sätt kan locka någon till läsning är ändå:

Nummer ett: INGA BEGRÄNSNINGAR PÅ VAD MAN FÅR OCH INTE FÅR LÄSA. Serieböcker är också böcker. Vill man läsa nåt som riktar sig till mycket yngre/mycket äldre så ska man få det. Som förälder får man bara vara beredd på att ta diskussionen om sånt läsaren inte riktigt förstår. (Det här kanske inte funkar i en skola, men hemma kan man ha det så tycker jag, inga begränsningar men sen ta diskussionen.) Och jag gillar själv att läsa barn/ungdomsböcker, som nog riktar sig till andra än 40+-åriga kulturtanter, så varför skulle inte barn kunna ha nöje av att läsa sånt som kanske har en yngre målgrupp än den ålder dom är i.

Nummer två: Fackböcker är också böcker. Om ens son tack vare sitt sommarjobb vill läsa om segelfartyg, vem är väl jag att säga emot? Om ens son vill läsa en bok om Minecraft, vad är det väl för fel på det? Yngre sonen vägrade rätt länge läsa någon bok alls, men så fick han en bok om gamla mopeder av sin morfar och den stavade han sig igenom i ett skede då hans läsning nog inte alls egentligen var på en nivå att han borde ha kunnat ta till sig texten.

Nummer tre: Det här är bara något jag fått tips om- det lär locka till att läsa mer om man diskuterar det man läst, typ bokcirkel, under läsningens gång och efteråt.

Bonusfråga: Vilket board game tycker ni bäst om?

Vi spelar inte mycket board games. Om vi spelar något, som familj, så spelar vi kort. En kortpacke är lätt att ta med på semestrar till exempel. Men då det gäller brädspel så gillar jag Trivial Pursuit. Jag har också fina minnen från att spela Afrikas Stjärna (kallas ibland också Den försvunna diamanten).

 

Kvinnor i strid

Vilken bok? Kvinnor i strid av Anna Larsdotter.

Var har jag fått tag på den? Lånat från biblioteket.

Vad handlar boken om? En bok om kvinnor och krig. Boken börjar med trettioåriga kriget och slutar med Vietnamkriget. Det handlar lite generellt om olika roller som kvinnor har haft, och sen några porträtt av vissa kvinnor lite mer ingående. Till exempel Nadezjda Durova, soldat i tsarens armé under Napoleonkrigen eller Mairi Chisholm och Elsie Knocker som hade en förbandsstation kombinerat med soppkök i Belgien under första världskriget.

Vad tycker jag? Det här var inget som jag inte egentligen visst, men det är trevligt att det finns en bok så kan jag tipsa om den som läsmaterial om någon påstår att kvinnor inte deltar i krig, eller snarare inte deltog i krig ”förr i tiden”. Passar bra som en slags grundbok i ämnet, alltså.

 

Veckans topplista: Böcker som var för långa.

Johannas deckarhörna handlar den här veckan om böcker som var för långa. Det där är ju en ganska filosofisk fråga, för det är ju så att jag har läst superlånga böcker där inte ett enda ord varit överflödigt, och sen har jag läst mycket korta böcker som varit för långa. Hur det än är med den saken så vet jag precis vilken bok som kommer inleda denna topplista.

Anna Karenina av Leo Tolstoj. Såna problem jag hade med att kämpa mig igenom denna bok. Det måste ju ha berott på att den var för lång. Jag kan inte förstå vad det annars skulle ha varit..

Norma av Sofi Oksanen var inte en dålig bok. Men som jag minns det, så hade historien två olika element som jag inte tyckte hängde ihop så bra, vilket i sin tur ledde till att jag uppfattade att en del av historien var lite.. extra.

Millennium 4- det som inte dödar oss av David Lagercrantz. Jag är överlag skeptisk till att någon fortsätter på andra författares serier. Så egentligen var den här boken ”för lång” redan från sidan ett, så att säga.

Jag vet inte- blir jag nu utesluten ur alla kretsar där man diskuterar romantiska böcker? Jag gillade verkligen den första i Diana Gabaldons serie, Outlander/Främlingen. Den har ju så mycket jag gillar, inte minst tidsresor och Skottland. Jag läste även del två, men upplevde inte att den riktigt tillförde något. Så jag har inte fortsatt i serien. Jag är ändå öppen för att bli övertalad till att fortsätta, om någon har mycket bra argument för fortsättningen på serien.

Till sist blir det en bok som jag inte läst, fast den kunde vara en bok jag skulle kunna gilla. Den finns i min hylla. Och det är nog tegelstensformatet som lite avskräckt mig från att börja läsa den. Samtidigt- om jag börjar, och är på rätt humör, så kommer jag att uppskatta just det att historien FÅR breda ut sig. I väntan på långledigheter alltså, och lust för historisk facklitteratur!