En smakbit ur A vocation of violence

Det är söndag kväll efter en händelserik vecka. Förra helgen hade jag förmånen att få vara med på en barndomsväns bröllop. Eftersom bröllopet var i Oxford, passade vi på att ta lite semester och se oss omkring, och om jag ska sammanfatta mina upplevelser var de ungefär så här: Haye-on-Wye har verkligen väldigt många bokhandlar, är en ganska charmig stad överlag, men gör sig inte jättebra i regn. Mumbles nära Swansea har nästan allt- en fyr, ett slott och fina strandområden. Stenarna i Stonehenge är överraskande små. Så kan man sammanfatta det vi sett och gjort.
Och som om det inte skulle räcka med det har jag igår firat Marthaförbundets 125 år, grundligt, hela dagen och långt in på natten.

Den här boken fick jag till födelsedagspresent, A vocation of violence av Kerrigan Byrne. Den är del tre i serien om Fiona Mahoney, expert på att städa upp på brottsplatser och ute efter att få fast Jack the Ripper för han har mördat en av hennes vänner. Jorah som nämns i smakbiten är en gangsterboss som har anlitat Fiona förr för hennes speciella typ av städningstjänster. Smakbiten kommer från s. 49:

A hand closed like a vise around my arm. ”Miss Mahoney.” Jorah’s voice held none of the langurous sensuality it often did when he spoke so close. The cold steel beneath his usual warmth lit a fire of warning in my belly. ”We have a dire situation that demands your expertise.”
I nodded in response, allowing Jorah to lead me through the curious crowd. My heart raced as we slipped into a dark and shadowy corridor, hidden from prying eyes. I trusted Jorah to protect me, but my instincts were screaming with caution.
I only had one expertise to speak of.
If it was required…then someone was dead.

Liksom varje söndag, finns det fler smakbitar på bloggen Betraktninger~ tanker om bøker.