Nu händer det saker med smakbitarna- en tid framöver finns söndagens smakbitar hos Astrid Terese!
Det var nära att inte bli någon smakbit den här söndagen för mig. Det har blivit så att jag oftast inte ger mig tid att skriva någon smakbit innan den äldre pepparkakspojken på eftermiddagen har tagit bussen till sin skola och sitt internatsrum. Den här eftermiddagen åkte jag från busstationen till sommarstugan för att plocka det jag trodde var några enstaka trattkantareller som jag lämnade sist.
Trattkantarellerna hade brett ut sig fullkomligt explosionsartat över ett mycket större område än förr. Det kändes som hela skogen var full av trattkantareller. Det gick en god stund till att plocka, och sen flera timmar att rensa. Nu har vi ätit trattkantarellomelett, och har trattkantarellsoppa och -paj till början på nästa vecka, och fortfarande finns det massor av svamp kvar. Vanligen lyckas jag inte spara svamp till vintern, vare sig som fryst eller torkad, men det kan faktiskt hända att jag denna gång fryser lite trattkantareller till senare tillfälle.
Hur trevligt det än är med trattkantareller, är det svårt att skriva smakbitar medan man sitter och rensar. Men nu så!
Huvudperson är Erica, precis utexaminerad från universitet och med ett nystartat företag som driver en social nätverkssajt som handlar om mode. När hon försöker få finansiering träffar hon en kille hon blir oerhört attraherad av, men hon är fokuserad på sitt företag och har inte rum i sitt liv för en man. Dock är detta romance, vilket skulle tyda på att hon kommer att finna en man hon kan göra rum för.
Sidan 85:
Med bara några dagar kvar tills studenthemmen skulle stänga för sommaren började jag få ont om tid att hitta någonstans att bo. Jag kunde inte fatta att jag inte hade tagit tag i det här, men livet hade tagit oväntade vändningar på sista tiden, så jag bestämde mig för att kontakta Blakes syster och hoppades på en snabb lösning på problemet.
BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET 
Det hørtes ut som du virkelig fant mye sopp!
Jeg har aldri vært med om å plukke sopp noengang. Men det har litt med at det ikke vokser så mye man kan spise der jeg vokste opp. Så jeg lærte det heller aldri.
Ha en riktig fin søndagskveld!
Jag kan inte så många svampsorter, men några vet jag hur de ser ut.
det har varit ett riktigt trattkantarellår. jag har faktiskt också varit ute och plockat. härligt att gå i skogen och filosofera. din bok känner jag inte alls till. tack för smakebiten!
Varsågod!
Åh vad gott med kantareller! Trots att jag bor i ett område där det finns har jag bara plockat en enda gång i hela mitt liv 🙂 Tack för smakebiten!
Oj. Men det är bara att ta något att plocka i och ge sig ut och söka!
Tack för smakbiten – romance är inte helt fel.
Det låter fantastiskt med så mycket svamp. Jag brukar få leta rejält om jag ska hitta någon…
Trattkantareller är just lite så där, plötsligt när man hittar dem finns de i massor.
Gott med kantareller! Den där boken var riktigt unbderhållande har jag för mig. Tyvärr var uppföljaren inte lika bra.
Nej, jag kan tänka mig det- jag ser att uppföljarna handlar om samma par och så blir det antagligen bara en ”will they won’t they”-historia.
Trattkantareller måste ju på något sätt gå före smakebiten 🙂 Jag plockar aldrig svamp, men jag är väldigt tacksam när någon förbarmar sig över oss och kommer med lite 🙂
Jag trodde alla människor plockade svamp, men det märker jag ju nu att så är det inte.
Kul med trattisar!
Har själv aldrig plockat svamp, men brukar kunna få en påse av fina vänner som plockar mer än de själva vill ha 🙂
Tack för smakbiten, har inte hört talas om den, tror jag.
Vänner som ger svamp måste vara bra vänner! Om inte svampen är giftig förstås.
Jag brukar inte plocka svamp men jag äter gärna om andra har plockat… Tack för smakbiten! Jag tycker att jag känner igen boken men jag har inte läst den.
Och tänk, jag som trodde typ alla plockar svamp.. Här fick jag lära mig något.