En smakbit ur Nästa!

Nästa! : en läkarroman

Jag läser Nina Lykkes Nästa! just nu, så smakbiten kommer ur den boken.

Från sidan 116:

-På håll ser nästan alla människor normala och vanliga ut. Enkla och oskyldiga och utan baktankar. Men kommer man bara lite närmare börjar bilden förändras. Hittills har jag inte träffat en enda människa som är så kallat vanlig. Vardagsmänniskor, enkla varelser, genomsnittsmänniskor, vanligt folk- jag har inte träffat några sådana och jag har ändå jobbat som husläkare i över tjugo år. Alla har sin historia och alla har sin egen individuella förmåga att trassla in sig i sin särskilda variant av knöligheter. Enkla varelser existerar inte.

Jag tycker som bokens huvudperson här, läkaren Elin. Det finns inga ”vanliga” människor, alla är speciella på något sätt. Idag är sista dagen på min karantän, så imorgon väntar jobbet och vardagslivet. Det blev en mycket lång och skön julledighet. Jag rivstartar med att ta emot en klass nior måndag förmiddag på biblioteket.

En smakbit ur Granen

Det är ju söndag idag! Så lätt det är att förlora fotfästet i dagarna. Mot slutet av det här året blev det färre och färre söndagssmakbitar här på bloggen. Idag blir det en, med förhoppningen att det nästa år kommer bli betydligt mer regelbundet med smakbitar på söndagen. Jag har börjat på en samling med julhistorier som kallas Julrosor, och ur den blir det en smakbit från Tove Janssons novell Granen.

Tuotekuva

De följde Hemulens våta spår upp på vinden och klev ut på muminhusets tak. Himlen var blå som vanligt så det kunde inte vara fråga om eldsprutande berg den här gången. Men hela dalen var full av våt bomull, bergen och träden och floden och hela huset. Och det var kallt, kallare än i april.
Är det det här som kallas jul? frågade pappan förvånad. Han tog tassen full av bomull och tittade. Jag undrar om det har växt upp ur marken, sa han. Eller ramlat ner från himlen. Om det kom på en gång måste det ha varit mycket obehagligt.
Men pappa, det är snö, sa Mumintrollet. Jag vet att det är snö och den kommer inte ner på en gång.

En orsak till att det blev just den här smakbiten är att det snöar där jag befinner mig just nu. För första gången den här vintern har jag skottat snö, och det blev en promenad och en bra stund ute i friska luftan. Men oroa er inte, jag får inte så mycket frisk luft att jag blir förgiftad- ikväll ska jag igen dricka något varmt (kanske glögg?) och bänka mig framför TV:n och se några avsnitt av Bridgertons.

Fler smakbitar finns idag hos Flukten fra virkeligheten.

En smakbit ur Systrarna på heden

Just det, på söndagar kan man dela en smakbit ur det man läser just då. Flukten fra virkeligheten och Betraktninger~ tanker om bøker delar på värdskapet, den här söndagen samlas smakbitarna hos Betraktninger~ tanker om bøker. Det var den 20 september jag senast deltog i En smakebit på søndag och det känns ärligt sagt längre sen. Att dela en smakbit ur min läsning har varit ett stående inslag på min blogg, och jag har alla avsikter att fortsätta mer regelbundet igen.

52846643. sy475

Jag har börjat med en bok som åtminstone på pappret verkar vara precis min slags bok. Systrarna Anne, Emily och Charlotte (systrarna Brontë, med andra ord) har just förenats på prästgården i Yorkshire efter att ha varit ifrån varandra en längre tid. En ung kvinna försvinner från sitt hem och lämnar efter sig två små barn- och en stor mängd blod. Våra tre systrar blir förskräckta och fascinerade och börjar undersöka försvinnandet.

Smakbiten kommer från sidan 46:

Charlotte rörde sig inte ur fläcken när mannen höll in sin vackra svarta hingst, hon gick inte ur vägen för det imponerande ekipaget- det muskulösa djuret och dess ryttare.
Fyra stora tigerrandiga stormskällande jakthundar kom störtande mot dem på ett sätt som kanske skulle ha skrämt mer ömtåliga flickor halvt från vetter, men inte Charlotte och Anne, och särskilt inte Emily, som genast satte sig på huk och sträckte ut armarna för att omfamna djuren och storskrattande låta dem slicka henne över hela ansiktet.

Jag är lite ur balans efter omställningen till vintertid inatt, men det är lättare att få en extra timme än att mista en som det är på våren. Jag hade också tänkt en promenad idag, men just nu ösregnar det- kanske lite senare ikväll. Kvällen lär ju bli lång med en extra timme.

En smakbit ur Att skörda ben.

Nej, jag har inte läst ut The Starless Sea som jag delade smakbit ur i förra veckan. Men det beror inte främst på att boken inte skulle vara bra. Jag upptäckte bara att det inte är så länge tills bokcirkeln Läsa jorden runt som Feministbiblioteket startade, och den tänkte ju jag vara med på. Så jag har börjat läsa Att skörda ben av Edwidge Danticat. Jag gjorde dessutom så att jag föreslog den här som den ena av böckerna man kunde läsa till vår lokala bokcirkel, för att ge mig ännu ett incitament att verkligen läsa boken. Och det verkar ju ha funkat, eller jag har börjat läsa åtminstone.

50269296

Boken utspelar sig 1937, huvudpersonen är en tjänsteflicka som tagit sig över gränsen från Haiti till Dominikanska republiken för att hitta arbete. Smakbiten kommer från kapitel 27, jag läser den som e-bok så sidnumreringen är som den är:

Yves lade en av sina pesos på att köpa några, grisbananer, plommon och små mangofrukter som han stoppade ner i byxfickan. Han erbjöd mig några men jag hade ingen aptit.
Medan han åt kom en religiös procession gående. Längst fram gick tre kvinnor som bar en statyett av Den heliga jungfrun i en utsirad, snidad kista täckt av en vit spetsduk. Kvinnorna mässade lågmält under det att radbandets pärlor gled igenom deras fingrar. De såg ut som om de befann sig i trance när de nästan ljudlöst rabblade sin lista av önskningar och böner.
Det finns ett sådant band mellan förtvivlade kvinnor att jag, när jag betraktade dem, förstod vad var och en hoppades på redan innan deras mumlande önskningar svepte förbi mina öron. De läste böner för förlupna älskare, för att söner och döttrar skulle bli gifta, för barn som var sjuka, för att de som hade begivit sig till huvudstaden skulle komma välbehållna tillbaka.

Smakbitarna samlas idag på bloggen Betraktninger, titta in där för att få fler smakbitar!

En smakbit ur The starless sea

Söndag och dags för en smakbit ur boken jag läser just nu. Idag finns smakbitarna på bloggen Flukten fra virkeligheten. Varannan vecka hittar vi smakbitarna på bloggen Betraktninger~ tanker om bøker.

Den senaste gången jag delade en smakbit var den 16 augusti. Då läste jag The bone clocks av David Mitchell. Jag fick till sist sätta den åt sidan och acceptera att den inte är för mig just nu. Då jag äntligen lade bort den läste jag så relativt snabbt tre deckare- hösten är alldeles uppenbarligen här.
Jag kommer att ta upp The bone clocks igen, jag anar att det är en bok för mig fast tiden är lite fel för den.

Jag har börjat på min nästa bok med lite tveksamhet, i och med att jag la undan The bone clocks. The starless sea av Erin Morgenstern kan vara en bok lite i samma stil, den är i alla händelser ingen deckare. Men eftersom boken finns i min hylla och jag fullständigt älskade The night circus, kände jag att jag måste börja läsa den.

39834986. sx318

Smakbiten jag delar får ni se som en bibliotekaries nörderi, med streckkoder och allt.