En smakbit ur Kidnapparen /Nora Roberts

Det har varit några underbart somriga dagar, jag befinner mig på sommarstugan och mina axlar är lätt röda av solen.

Jag började läsa en Nora Roberts-bok. Jag hade tänkt ge den åt mamma till födelsedagen, hon är ett fan av Nora Roberts, men det visade sig att hon hade läst den här så den blev kvar hos mig. Jag har inte läst väldigt mycket av Nora Roberts, kvinnan som nästan är sin egen genre. Det är kanske lite ovanligt för en person som ändå gillar romance och gärna läser romanceböcker. Det var faktiskt så sent som 2017 jag läste min första bok av henne.

Boken Kidnapparen utspelar sig på en hästranch med resortverksamhet. En gång för länge sen stack en ung flicka, Alice, hemifrån och lämnade mor, mormor och syster i ovisshet och sorg. Nu börjar igen unga flickor försvinna i närheten av ranchen. Smakbiten kommer från s. 105:

Ännu en Thanksgiving kom och gick. Alice höll räkning på dagarna med hjälp av kalenderns rutor och siffror. Den hade han inte tagit ifrån henne – än. Hon såg vilken tid på året det var och försökte, försökte allt vad hon kunde, se sig själv hemma, sittande vid det stora bordet i matsalen.
Mamma skulle ha tillagat två kalkoner – en åt de anställda på ranchen. Om hon verkligen ansträngde sig kunde hon känna doften från köket. Morfar skulle grilla stora biffar och mormor skulle griljera en skinka. Det var hennes favorit.
Och alla tillbehören. Potatismos och sötpotatis med marshmallows, gröna bönor och brysselkål- inte hennes favorit. Majsbröd och skysås.

Hoppas er söndag innehåller god mat, men kanske en smula mindre av den än vad det verkar som en amerikansk Thanksgiving innehåller! Mera smakbitar finns det på bloggen Betraktninger, söndagssmakbitarna är alltid ett bra sätt att få nya boktips!

En smakbit ur Kärlekens magiska regler

Hej! Det är söndag! Det kommer en smakbit ur boken jag läser! Men först en liten summering hur jag fick denna bok:

Jag var på Bokmässan. Harlequin hade en fototävling med en stol gjord av romanceböcker. Det var ju klart att jag skulle tävla. Jag och romanceböcker är vanligen en bra kombination, så det gäller förstås också när jag sitter på dem.

Lyckligtvis så vann jag, och den här bokhögen kom hem lite senare:

Och nu, sent omsider, har jag börjat läsa Kärlekens magiska regler av Alice Hoffman. Smakbiten kommer från sidan 213:

Hon såg Haylin komma gående längs stigen. Först trodde hon att hon frammanat honom, kanske var han en spöklik kopia av sig själv, men nej, det var Hay. Han var så lång att hon hade lagt märke till honom på en gång, iklädd samma jeansjacka som han haft sedan han var femton. Franny satt på klippan med benen uppdragna till knäna. Hon höll knappt ihop och förbannade sig själv för det.

Det kan tyckas synd att inte ha läst boken förrän nu, men å andra sidan så hade jag då en bok i hyllan att ta till när jag kände för att läsa om kärlek. Även om den här boken är ganska bitterljuv, och inte så gullig.

Mera smakbitar finns hos bloggen Flukten fra virkeligheten!

 

En smakbit ur Entry Island

Idag samlas smakbitarna på bloggen Betraktninger. 

Igår var det lite chockartat att vakna upp till en snötäckt trädgård. Lyckligtvis smälte snön till kvällen, och nu syns inte många spår av den. Jag tycker inte snö riktigt hör hemma i maj.

Nu läser jag en bok jag tänkt rätt länge att jag ska läsa. Jag är inte säker på varför den kändes rätt just nu, om det inte är så att det är någon slags försenad påskekrim, över påsk läste jag ju den svåra ungerska boken Motståndets melankoli och inga deckare alls. Smakbiten kommer alltså ur Entry Island/Peter May. I boken har ett mord inträffat på den avlägsna ön Entry Island. En av poliserna som undersöker mordet, Sime Mackenzie, får en konstig känsla när han träffar frun till den mördade, tillika huvudmisstänkt. Det känns som om han träffat henne förr.

Från sidan 124:

Än en  gång bläddrade han tillbaka till skuggan av den saknade bilden, och samtidigt sköljde den ackumulerade sömnlösheten från de senaste dygnen och veckorna över honom i en våg av nästan bedövande trötthet. Han gnuggande sig i ögonen och betraktade den motsatta sidan. En tretton- eller fjortonårig Kirsty log mot honom. Lika gammal som Ciorstaidh i hans förfaders dagbok måste ha varit nästa gång de träffades. Och någonting drog hand medvetande tillbaka till dagböckerna, till berättelserna som hans farmor hade läst för dem när de var barn. Och hans kunde nästan höra sin förfaders röst.

Idag ska jag också försöka komma ut lite, nu skiner solen igen och det är vanligt majväder. Ikväll blir det också bokklubbsträff, det blir kul!

En smakbit ur En bokhandlares dagbok

Söndag och dags att dela med sig av en smakbit ur min läsning. Jag har haft en fin söndagsmorgon så här långt, det är verkligen härligt att vakna första gången för säsongen på sommarstugan. Vädret ger också försmak på sommaren, eller så är det här så mycket sommar som vi får i år, sånt kan man inte veta.

Jag läser just nu En bokhandlares dagbok av Shaun Bythell, och tänker dela med mig en bit av stycket som inleder månaden april i boken (sidan 76-77), inte bara för att det råkar vara april nu, utan också för att det stycket låter mycket sympatiskt i mina öron.

Det finns gott om bokhandlare som specialiserar sig. Inte jag. Antikvariatet har så många olika ämnesområden och titlar som jag lyckas trycka in i det. Jag hoppas det finns något för alla, men trots ett sortiment på 100 000 böcker är det ändå många som går därifrån tomhänta. Om någon köper en Harlequinroman för 2,50 pund eller en sliten pocketversion av Spinozas Etiken för 2,50 spelar ingen roll. Båda, hoppas jag, kommer att ha lika stor glädje av läsupplevelsen.

Så småningom kommer jag att gå ut och börja röja undan kvistar efter vinterns stormar. Min kusin har röjt det värsta med hjälp av motorsåg, men kvistarna har blivit kvar, och en del av dem finns på det som vi har till parkeringsplats, så de behöver flyttas någon annanstans. Men det är söndag och sol, så dels tänker jag inte göra mig någon brådska, och dels kommer det att vara rätt skönt med utearbete idag. Fler smakbitar finns hos Flukten fra virkeligheten.

 

En smakbit ur Steglitsan

Söndag och dags för en smakbit ur min läsning. Idag samlas smakbitarna på bloggen Flukten fra virkeligheten.

Det blir en smakbit ur Steglitsan, boken jag läser en bit ur varje vecka, för just idag är det den enda boken jag håller på med.

Från sidan 304:

Å andra sidan fann det egentligen inget riktigt ord som täckte vänskapen mellan Boris och mig. Fram till dess att Kotku dök upp hade jag egentligen aldrig funderat över den. Allt handlade mest om slöa, luftkonditionerade eftermiddagar med gardinerna fördragna mot det bländande ljuset, om tomma sockerpaket och torkade apelsinskal utströdda på mattan, Dear Prudence ur The White Album (som Boris älskade) eller samma sorgsna gamla Radioheadlåt om och om igen:

For a minute there
I lost myself, I lost myself…

Ha en fin söndag!