Katastrofer i veckans Tematrio

tematrio

Berätta om tre filmer/böcker/målningar o s v som handlar om katastrofer.

Jag vill minnas att jag och mina kompisar i högstadiet gjorde ett temaarbete om katastroffilm. Det enda jag riktigt minns är att vi skulle göra en egen plansch för en påhittad film, den filmen hette visst ”Pumporna anfaller”. Det låter onekligen som en katastrof. (Mest minnesvärd av de andras filmplanscher var ”Jens Bond(e), Mannen med den gyllene dynggrepen”. Åtminstone minns jag den, mer är tjugo år senare..)

Temaarbetet till trots kan  jag inte minnas att vi skulle ha sett någon katastroffilm då? I dagens trio blir det i alla fall böcker.

Bön för Tjernobyl : krönika…

Svetlana Aleksijevitjs bok ”Bön för Tjernobyl” handlar om det som jag minns som den stora katastrofen från min barndom, kärnkraftverket i Tjernobyl råkade ut för reaktorhaveri. Boken handlar om människors minnen av den här händelsen.

Oryx and Crake by Margaret Atwood

Oryx och Crake av Margaret Atwood handlar om att en stor del av mänskligheten dött ut. Kvar finns bara Jimmy som försöker tänka tillbaka på hur katastrofen riktigt gick till.

Kuvahaun tulos haulle månskensvargen birgitta holm

Månskensvargen av Elvira Birgitta Holm är en ungdomsbok om Ylva, den enda i familjen som blir kvar då alla andra dött i pesten. Pesten som svepte över Europa på 1300-talet kvalificerar sig utan vidare som en katastrof.

 

 

Zinkpojkar

Zinkpojkar by Svetlana Aleksijevitj

Vilken bok? Zinkpojkar av Svetlana Aleksijevitj.

Var har jag fått tag på den? Lånad från biblioteket.

Vad handlar boken om? En likadan dokumentärroman som Aleksijevitj har för vana att skriva, den här gången om kriget i Afghanistan. Då, för länge sen, på 1980-talet när Sovjetunionen krigade där.

Vad tycker jag? Jo, jag gillar nog. Men det här är inte hennes bästa bok. Det är kanske Kriget har inget kvinnligt ansikte som är det, den eller Livet second hand. Men visst är det intressant, lärorikt, att läsa om de här ödena.

Så, vad gör alltså jag när livet är stressigt? Uppenbarligen läser jag en nobelpristagares bok om det ”upplyftande” kriget i Afghanistan på 1980-talet (eller från 1979).

Bön för Tjernobyl.

Pärmbild

Vilken bok? Bön för Tjernobyl. En framtidskrönika av Svetlana Aleksijevitj.

Var har jag fått tag på den? Lånad från bilioteket.

Vad handlar boken om? Det är en reportagebok så som Svetlana Aleksijevitj skriver dem. Där hon talar med människorna, och inte funderar så mycket på de stora sakerna, mer på de små. Hur det kändes att tvingas lämna sitt hus, sitt hem och sina husdjur. Och vad man skulle använda för saker då när myndigheterna sa att man inte fick använda de saker man hade, men det inte fanns några andra saker. Människorna intervjuades när det gått tio är sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.

Vad tycker jag?  Jag tycker att ”Bön för Tjernobyl” passar alldeles utmärkt väl in i min ”hemska” oktober, fast det inte handlar om spöken eller sånt. Det är istället full verklighet, och det gör boken ännu mera skrämmande.

Jag har inte reagerat på att Svetlana Aleksijevitj är vitryska tidigare, och har alltså inte kryssat av Vitryssland i min FN-utmaning fast jag redan läst två av hennes böcker. Tredje gången gillt, heter det väl, och äntligen en bok som kan räknas till någon av utmaningarna jag har.

Tiden second hand

Tiden second hand : slutet för den röda människan

Vilken bok? Tiden second hand. Slutet för den röda människan. av Svetlana Aleksijevitj.

Var har jag fått tag på den? Lånat från biblioteket.

Vad handlar boken om? Svetlana Aleksijevitj intervjuar folk som varit med om olika historiska händelser. Tidigare har jag läst en bok av henne om kvinnorna i Röda Armén under andra världskriget. Nu handlar det om kommunismens fall. Och folk berättar. Om hur det var när grannar vände sig mot grannar, armenier mot azerbadjaner till exempel, när Sovjet upplöstes. Folk som fick fara ”hem” till ställen dom inte kände till alls, men därifrån deras föräldrar eller farföräldrar kommit ifrån någon gång. Desillusionerade personer som verkligen trott på kommunismen. Folk som inte trodde på kommunismen men som ändå inte var beredda på vad som hände, med kaos, svartabörshandel och ändrade värderingar.Hur det känns att en dag bo i en supermakt och sen bara finns denna supermakt inte mer.

Vad tycker jag? Det är ett omfångsrikt verk, och det underlättar nog läsningen om man är historieintresserad. Men är man det, då är Svetlana Aleksijevitjs böcker ett bra sätt att komma bakom tidningsrubrikerna. Att få veta vad ”vanliga” människor tycker, tänker och minns. Och vilken bra titel boken fått!