Onsdagsbetraktelse #47

Även den längsta karantän har ett slut, och på måndag var det dags för den första jobbdagen på länge. Något som jag firade med en rivstart, eller BILEN rivstartade inte den morgonen. Den startade inte alls. Jag gjorde som den yngre pepparkakspojken gjorde för några år sedan när han försovit sig och missat skolbussen, jag ringde mina föräldrar. Sen kom en skolklass till biblioteket, och sen fick jag ringa efter ambulans då en låntagare inte mådde bra alls. Jag var helt slut efter den måndagen.

Igår var det snöstorm. Men bilen hade repat sig, och gick som ett urverk hela dagen. Motionen den här veckan har närmast bestått av promenader och en del snöskottning, men nu är jag ju inte längre i karantän, så kanske det blir något annat till helgen? Eller promenader någon annanstans, åtminstone.

Julen plockade jag bort. Julgranen kastade vi ut i lördags, och den sista ljusstaken sattes undan idag. Vi plockade bort julpyntet på jobbet idag också. Snart midsommar, med andra ord. Till det tar vi en vårlåt:

Onsdagsbetraktelse #44

Jag vet inte vad för slags känsla av brådska egentligen som kommit krypande. För jag har ganska mycket under kontroll: julklapparna är klara, det blir bara lite julmat i år så det är i stort sett under kontroll, jag ska baka lite för nöjes skull i helgen, men ÄNDÅ så tittar jag på kvällen på klockan och konstaterar att det är alldeles för sent och nu ska jag egentligen sova.

Den yngre pepparkakspojken dök upp för jullov redan. Den äldre har något prov kvar innan han kommer. Jag jobbar ända till dagen före julafton. Men sen är det ledigt, länge!

Återanvänder en bild från ifjol. Så här ser mitt julfönster ut även i år, men utsidan är regnig och grå, så därför känns det bättre att använda en fjolårsbild.

Vad tror ni om vaccinet? När tror ni det är realistiskt att vänta sig att det blir ens tur? Jag hör inte direkt till någon riskgrupp, men tror ni att man får någon slags förtur om man jobbar med kundservice? Jag menar så klart inte förtur innan vårdpersonal och sådana som verkligen behöver vaccinet, men jag vill att det här tar slut nu redan. Jag hoppas innerligt att det blir en fysisk bokmässa i Göteborg nästa höst, till exempel. Och då har vi det bra här, gym, simhallar och bibliotek är öppna, det är bara teatrar och konserter som fallit bort. Även när allt var stängt i våras fanns ju alltid möjligheten att gå ut i skogen. Och jag är så tacksam för sommarstugan, det känns lite som en miniresa att åka dit, också nu när den inte är uppvärmd är den ett bra utflyktsmål, vi hämtade julgranen därifrån skogen förra helgen till exempel.

Jag funderade lite på läsåret i år. Jag tycker att jag läst många bra böcker. Det brukar inte blir något ”årets bästa läsning”-inlägg på den här bloggen, men kan hända det blir ett sånt i år. Eller så blir det omöjligt att begränsa mig och så får jag ge upp. Goodreadsutmaningen att läsa 120 böcker kan jag nog ändå säga att jag kommer att klara när jag nu har läst 119 böcker.

Onsdagsbetraktelse #40 en torsdag morgon

Idag är jag inte särdeles positiv. Bilens bromsservo gick sönder igår kväll. Dit kommer det att gå en hel del pengar som var tänkta för julklappar. Och innan bilen är lagad blir det intressant (”intressant”) att se hur jag ska ta mig till och från jobbet. Just nu är det höststorm med vågrätt regn, låt mig så där försiktigt säga att cykel lockar inte. Nå, idag och imorgon har jag ordnat med skjuts, men jag får nog räkna med alternativ transport nästa vecka också.
Nej, det går inga bussar. Tågen slutade gå hit på sjuttiotalet. Det vore roligt att kunna använda kollektivtrafik, men först borde det finnas någon kollektivtrafik. Jag är inte alls negativ till att minska mitt bilberoende, men ärligt sagt- 10 km på cykel i storm och vågrätt regn klarar jag inte av. Jag är en mes på så sätt.

Kanske inte mesar, nej. Men fågel som fågel!

Jaha. Jag har nästan glömt sånt där positivt som också har hänt. Vi hälsade på släkt i helgen till exempel. Pepparkakspojken den yngre kommer hem redan ikväll. Jag lyckades knåpa ihop en granriskrans som faktiskt inte såg så tokig ut. Sånt händer också. Men bilen, ack och ve..

Onsdagsbetraktelse #37

Det känns som om det inte har hänt mycket. Men visst, så är det, vardagen rullar på som vardagen brukar göra.

Jag fick en Novellix-novell att prova på, och det ska jag jag göra också. Jag undrar hur ni gör med noveller? Räknar ni dem som en ”hel” läst bok eller inte? Jag har inte läst så många noveller att jag har behövt fundera på saken, men kanske jag blir biten av noveller nu med den här:

Sen vann jag en Björnstad-pocket också. Visst har jag en Björnstad-bok förut, men jag tänkte försöka locka någon av pepparkakspojkarna att läsa den här. Vad jag gör med mössan och pucken vet jag inte. Jag fryser förstås om öronen om vintern, men hockeypucken har vi nog mindre användning för.

Vi stängde av vattnet på sommarstugan, och använde det sista vattnet till ett bastubad på lördagen. Lördagen var annars också en fin och solig höstdag, och jag hittade massor av trattkantareller. Det står en trattkantarellpaj i ugnen just nu och när den är klar blir det kvällsmat.

Jag slutar på det viset, tror jag- det händer inte mycket men det finns utsikter till god mat!

Onsdagsbetraktelse #35

I slutet på förra veckan dog min läslust och blogglust. Det är som tur lite bättre nu. Vi flyttade upp till vinterhuset, och det är bara så mycket mer trivsamt i vår sommarstuga, så jag tappade lite humör. Målet är nog att förvandla stugan till året-om-bostad. Ja, och sen dessutom är det stort virusutbrott här i trakten just nu, så då går jag och oroar mig för det också, mest för pepparkakspojkarna förstås.

Den rosa Volvon som den yngre pepparkakspojken rustar upp har nu blivit besiktad. Den har fortfarande små problem, men just idag är det inkoppling av stereon på programmet, och den saken har involverat båda pepparkakspojkarna. Som för övrigt har höstlov.

Så här såg vårt höstlov ut ifjol. Det är också en orsak att vara nedstämd, att vi inte så där bara kan åka till fjällen, som finns på andra sidan någon fånig gräns.

Det finns ändå åtminstone en orsak att vara glad- Simona Ahrnstedts nya bok kommer ut idag och när jag har skrivit klart det här ska jag beställa hem den! Jag längtar så!

Med hjärtat som insats