Mor gifter sig

Mor gifter sig by Martinson Moa

Vilken bok? Mor gifter sig av Moa Martinson.

Var har jag fått tag på den? Lånad på biblioteket.

Vad handlar boken om? Det här är en lätt camouflerad självbiografi. Huvudpersonen heter till exempel Mia, inte Moa. Dessutom skriver hon att hon ändrat något gatunamn, vilket många senare påpekat för henne. Vi följer med Moa och hennes mammas kringflackande tillvaro, tiden är kring sekelskiftet 1800/1900.

Vad tycker jag? Det är fattigt, smutsigt och ganska hopplöst. På nytt och på nytt får Mia och hennes mamma börja om, på bättre och sämre ställen, oftast för att Mias styvfar har ställt till det för sig. Mias skolgång blir det inte mycket med. Trots allt så har Mia, modern och farmodern varandra. Jag bävar för vad som skulle hända om Mias mamma skulle ge upp.

En smakbit ur Mor gifter sig.

Det är söndag, och som vanligt blir det en smakbit ur boken jag läser just nu.

Mor gifter sig by Martinson Moa

I smakbiten har Mia och hennes mamma flyttat än en gång, och haft en svår början på det nya stället. När de äntligen får det lite bättre, ändras också grannarnas uppträdande.

Sidan 130:

Det där med barnen var inte riktigt, det vat något fel, min stolthet hade blåst bort, jag stod där på vägen mitt i klungan och var genomledsen.
På en gång kom det. De hade dröjt för länge, jag hade gått för mycket ensam, jag ville inte vara med dem. Hoppa rep hade jag kunnat förut, också innan jag fick klänningen. Måste jag gå klädd i min nya klänning för att få leka med dem? De var ju inte alls fina själva. Jag kunde inte klara ut hur det hela var, jag ville bara bort.

På bloggen Flukten fra virkeligheten finns fler smakbitar, liksom varje söndag.

Kvinnor och äppelträd: Moa Martinson

moa

Vilken bok? Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson.

Var har jag fått tag på den? Lånad från biblioteket. Faktiskt var den undangömd i magasinet, så bibliotekarien fick springa efter den..

Vad handlar boken om? Ellen och Sally, och deras strävsamma liv. Fast det börjar med deras gemensamma anmoder mor Sofie, en kvinna som gör något så oerhört som att bada varje fredag.

Vad tycker jag? Den här boken är Moa Martinsons debutbok och den första boken jag läser av henne, och jag är glad att jag tog tillvara på tillfället att läsa något av henne nu när Kulturkollo har sin bokcirkel. Och via bokcirkeln har kommit många intressanta tankar om boken, jag rekommenderar verkligen alla att försöka hitta en bokcirkel som passar in i er verklighet.

Det jag tyckte bäst om med boken var det samma som jag gillar i böckerna om Bricken av Vibeke Olsson- den där bilden av segt kvinnoliv, att fortsätta att jobba på med sitt alldeles vanliga liv fast det är allt annat än enkelt. Sen har Sally sitt intresse för att läsa som lyser upp hennes liv, och som jag också gillar att läsa om. (Här funderade jag hur mycket Sally påminner om Moa Martinson själv?) Det blir alldeles säkert fler böcker av Moa Martinson för mig.

Sen funderade jag på spritens roll i samhället. Det är en sak jag funderat på också bland annat när jag sett på Historieätarna. Tidigare kunde jag inte riktigt se nykterhetsrörelsens roll i samhället, för i den värld jag lever finns det alltid socialt acceptabla alternativ till att dricka alkohol. Trots att jag lever i de tusen snapsvisornas kultur (finlandssvenskheten) så har jag aldrig upplevt att någon sett snett på den som skålar i vatten eller läsk istället för alkohol. När jag konfirmerades var nattvardsvinet alkoholfritt. Och så vidare. Men när man läser den här boken, om en tid som faktiskt inte var för så länge sen, och ser hur brännvin fanns överallt, och när man ser på Historieätarna och ser att brännvin ansågs vara en fullständigt normal dryck till och med till morgonmål, då kan jag se att något har hänt i samhället, och där har nog nykterhetsrörelsen haft inflytande.

Utmaningar Väl medveten om att jag planerade att delta i bokcirkeln om den här boken, placerade jag Moa Martinson på listan till min boktolva. Det är absolut inget fel med att göra saker lite enklare för sig själv! 1/12 avklarade till Boktolvan alltså.

Dessutom passar boken in i Kaosutmaningen, som en bok av en författare med initialerna M.M. 3/20 avklarade till denna utmaning alltså!

En smakbit ur: Kvinnor och äppelträd

994cb-6473057481_ce462009e6_o

Flukten fra virkeligheten samlar igen smakbitar ur veckans läsning. Så är du nyfiken på vad bokbloggare läser idag, följ länken!

Jag håller på och förbereder mig till Kulturkollos bokcirkel på facebook, alltså läser jag Moa Martinsons ”Kvinnor och äppelträd” just nu. Bokcirkeln börjar imorgon och det ser jag fram emot! Så här ser min bok ut, den kom ut 1973:

moa

Smakbit från sidan 126:

-Har du läst allt det här? frågar Ellen och stiger in i kammaren som doftar av enris och björklöv från en jättekvast som placerats i den stötkärna som utgör hörnmöbeln.
-Ja visst, alltihop, det är inte så mycket som det ser ut. Tycker du om att läsa?
-Ja-a, berättelser förstås, men jag har inte tid.

Så här långt tycker jag att boken påminner lite om böckerna om Bricken av Vibeke Olsson.

#Blogg24: 15 december: Tips om samläsning!

Kulturkollo avslöjar nästa samläsningsbok. Det blir Moa Martinsons ”Kvinnor och äppelträd”. Jag har redan kollat, mitt lokala tillhåll (biblioteket) har boken, så jag blir med! Diskussionen börjar den 5 januari, Facebookgruppen där pratet äger rum heter ”Kulturkollo läser”, och jag rekommenderar upplevelsen att samläsa! Förra gången jag var med handlade det om en bok som jag aldrig hört talas om, och som inte heller lät intressant när jag tittade på den (”Maken” av Gun-Britt Sundström), men det var ändå kul att diskutera! Den här gången handlar det om en författare som jag tänkt jag ska läsa något av, någon gång. Bra med en liten knuff att få det påbörjat!

Här passar det ju alldeles utmärkt med bilder av mina äppelträd! Ena bilden tagen i september, andra i början på december.

20140908_181306IMG_20141203_174728[1]