En gång skall du vara en av dem
som levat för längesen.
Jorden skall minnas dig
så som den minns gräset
och skogarna,
det multnade lövet.
Så som myllan minns
och så som bergen minns vindarna.
Din frid skall vara oändlig
så som havet.
– Pär Lagerkvist
Etikett: dikt
Vågen vaggar himlen
Vilken bok? Vågen vaggar himlen av Linda Smith.
Var har jag fått tag på den? Lånat från biblioteket.
Vad handlar boken om? En diktsamling med havstema.
Vad tycker jag? Jag är fortfarande inne på det där att läsa dikter när annan läsning ligger nere. En helt obekant författare, jag hittade boken i hyllan bara. Delar en dikt som passar nu i oktober:
Underland
skaren brister
förnimmer
frusen tid
mellan bergskrevor
oktober löv
vilar
frostklädda
på lingonris
snö yr igen spåren
Förutom den här så avslutas diktsamlingen med ett slags haikudikter, och det var kanske dem jag gillade bäst, men de var lite mera vinteraktiga så därför delar jag ingen av dem.
Februaris kattdikt
Jag har ju vissa saker som återkommer här på bloggen, dikter och musik, och nu tänker jag dela den här dikten i år igen. Och i år är det nog bäst jag har med den nu i helgen, för vi har faktiskt haft riktigt vintrigt väder den här veckan, vi har till och med haft snö som hållits kvar i flera dagar. Nästan vinter, vem skulle ha trott det?
FEBRUARY
Winter. Time to eat fat
and watch hockey. In the pewter mornings, the cat,
a black fur sausage with yellow
Houdini eyes, jumps up on the bed and tries
to get onto my head. It’s his
way of telling whether or not I’m dead.
If I’m not, he wants to be scratched; if I am
He’ll think of something. He settles
on my chest, breathing his breath
of burped-up meat and musty sofas,
purring like a washboard. Some other tomcat,
not yet a capon, has been spraying our front door,
declaring war. It’s all about sex and territory,
which are what will finish us off
in the long run. Some cat owners around here
should snip a few testicles. If we wise
hominids were sensible, we’d do that too,
or eat our young, like sharks.
But it’s love that does us in. Over and over
again, He shoots, he scores! and famine
crouches in the bedsheets, ambushing the pulsing
eiderdown, and the windchill factor hits
thirty below, and pollution pours
out of our chimneys to keep us warm.
February, month of despair,
with a skewered heart in the centre.
I think dire thoughts, and lust for French fries
with a splash of vinegar.
Cat, enough of your greedy whining
and your small pink bumhole.
Off my face! You’re the life principle,
more or less, so get going
on a little optimism around here.
Get rid of death. Celebrate increase. Make it be spring.
Margaret Atwood
Inte med den eld jag har nu
Vilken bok? inte med den eld jag har nu av Bodil Malmsten.
Var har jag fått tag på den? Lånat på biblioteket.
Vad handlar boken om? För mig handlar den här boken om att bli kvinn, eller vuxen. Det är kanske lite svårt att säga överlag vad en diktsamling handlar om, men den här är i alla fall en sammanhållen helhet, där element kommer igen i hela diktsamlingen så att jag tycker man ska läsa hela boken som en helhet.
Vad tycker jag? Jag gillar, men det är som sagt väldigt svårt att dela med sig av EN dikt, det som gör en dikt bra kanske är en rad som kommer från en av de föregående dikterna, och har man inte läst den dikten vet man kanske inte varför den raden är så bra just där. Det var för övrigt Bodil Malmstens födelsedag nyligen, det var det som inspirerade mig till att läsa hennes dikter.
När jag läst en diktsamling brukar jag ju dela med mig av en dikt. Med den här diktsamlingen är det väldigt svårt. Den här korta dikten blir det, också för att jag vill komma ihåg den till senare i höst:
Ljuset har ändrats
oktobersolen har gått ner i havet fräsande.
Månen går upp över fågelön
gör gata i rummet i havet till klipporna
som blänker i månstrimman silvriga.
Ljuset från TV:n och
skimret från skärmen på datorn-
det flimrande ljuset som från vatten i ett badhus
Dikt om blåbär
Du är blåbäret som önskar sig sur jord
och tid, fjärran alla
pedantiska trädgårdsmanualer
tar du år på dig att gro.
Bortom alla snörräta planteringsrader
vandrar du dina poetiska skogspromenader
som du vill i midsommarnatten
med en morkullefjäder i hatten.
Eva-Stina Byggmästar
