Helgfrågan om Sverige

Jaha, idag blir helgfrågan ett inlägg i serien ”Sara uttalar sig om sånt hon inte vet något om”. Mia har nämligen tema Sverige idag. Men när har väl det faktum att jag inte vet något om saker hindrat mig, så här kommer mina svar om mitt kära grannland!

Om du träffade en person från ett annat land, vilken svensk bok skulle du rekommendera till hen att läsa?

Jag svarar enligt mina principer. Principen i det här fallet är ”om du kan svara Selma Lagerlöf, så ska du göra det”. Valfri Selma, eller kanske Nils Holgerssons underbara resa, blir mitt svar.

Illustration av John Bauer.

Bonusfråga: Vad är det svenskaste man kan äta?

Mycket sån traditionell mat är densamma både i Sverige och Finland. Kåldolmar, lingonsylt, köttbullar, sill, ärtsoppa och så vidare. Så det tycker jag inte är rätt svar på den här frågan. Men surströmming, den görs bara i Sverige (och jag har aldrig vågat smaka). Palt finns också mig veterligen bara i Sverige. Den palt jag smakat har tillverkats i Henriksfjäll.

Mitt bonussvar på den här frågan, det vill säga vad för svenskt livsmedel skulle jag önska att jag kunde köpa i affärerna här, det är Fjällfil. Det saknar jag ofta!

Fem en fredag: trendigt

Nu ska jag bli trendig! Eller åtminstone svara på frågor om sånt som är eller var trendigt, i Fem en fredag. Oroa er inte, jag taggar det här med ”Sara uttalar sig om sånt hon inte vet något om”, jag inser mina begränsningar!

Vad var mest trendigt under dina tonår?

Söndriga och lappade jeans minns jag var inne. Och färgen på jeansen skulle vara mycket ljus.

Hur har du omedvetet någon gång varit trendig?

Jag har nog aldrig varit trendig. Eller det skulle vara mycket omedvetet i så fall. Men vänta nu- redan 2015 kunde jag förutse vad som skulle bli rätt arbetsklädsel 2020-2021, nämligen slafsiga träningsbyxor och utnött yllekofta. (Ja, jag använder fortfarande koftan ibland. Fast byxorna fick irreparabla skavanker och skippades i somras.) Här var jag verkligen före min tid!

Vilken trend skulle du vilja se komma tillbaka?

Jag tycker folk borde använda mer hattar!

Vilken trend skulle du aldrig anamma?

Jag är glad så här i efterhand att jag aldrig piercade mig, eller hål i öronen har jag. Jag tycker det kan se snyggt ut med piercings, men jag tror inte jag skulle trivas med att ha dem själv.

Vad vill du ska bli en trend?

Men tänk om det vore supertrendigt att läsa böcker! Då skulle jag plötsligt vara jättetrendig! Jag vill böcker ska bli en trend.

Helgfrågan böcker blir till film.

e36b1-fotoflexer_photo4

Ett inlägg i kategorin Sara uttalar sig om sånt hon inte vet något om, tror jag bestämt att det här blir. Varken film eller tv-serier är riktigt mina områden. Men här kommer mina tankar om helgfrågan i alla fall..

Många böcker blir idag filmatiserade, vilka böcker skulle du önska blev film/tv-serie?

Egentligen – 1793 och 1794 av Niklas Natt och Dag skulle bli en bra tv-serie. Men jag vet inte om jag skulle våga se den.

Bonusfråga: Några böcker blir film 2020, är det någon du tänkt se?

Jag skulle ju helt enkelt kunna svara nej på det här, för det är ju ändå ganska med sanningen överensstämmande. Ser jag filmerna är det antagligen i ett mycket senare skede när alla andra redan har sett dem.

Men jag ser att The secret garden kommer som film på nytt. Efter boken av Frances Hodgson Burnett. Det var en favorit när jag var barn, så den filmen kunde jag tänka mig att se.

 

 

Kulturkollos veckoutmaning, om småstäder.

Den här veckan är det småstäder för hela slanten i Kulturkollo. Jag vet inte om jag är kvalificerad till att tala om småstäder, jag bor alltså inte så centralt så att det skulle likna någon småstad det här, jag bor ute på rena bondlandet. Å andra sidan var det ju en tid sedan jag skrev något inlägg i kategorin ”Sara uttalar sig om sånt hon inte vet något om”, så det är väl dags för ett sånt! Innan jag svarar på frågorna ska jag dock länka till ett blogginlägg av en bekant till mig, som handlar om det här ämnet. Från det stora till det lilla, har hon skrivit om. Det här är livet på små orter i ett nötskal:

Tänk att vara känd. Alltså inte som i famös, men känd av någon. Att inte behöva förklara sig. Känslan av att höra till. Tryggheten i att vara sedd. Kvalitetscertifikatet i att bli betjänad av bästisens lillebror. Det välgrundade med att samma tre dagistantor som skötte min syster också sköter min son. Smidigheten med att inte vara ett personnummer utan en person. Styrkan i att inte stå ensam.

Och så knepigheten förstås med att man gått i skolan med områdets enda psykolog. Men det är ett annat kapitel.

För så är det ju. Inte någonstans är du okänd och anonym, ens om du skulle vilja vara det.

Men till Kulturkollos frågor:

Vilken boks eller films småstad skulle du vilja flytta in i?

Astrid Lindgrens småstäder känns kanske ganska givna som svar här. Jag skulle bra kunna tänka mig att bo i samma stad som Lotta på Bråkmakargatan, till exempel. Jag får väl bara lära mig att se upp för små barn på för stora cyklar, och så.

Jag tror också att jag skulle trivas i Avonlea, där Anne på Grönkulla bor. Kanada slår mig också som ett sympatiskt land att bo i, även om det känns lite långt borta.

Jag undrar- är det bara i barnböcker som småstäder får vara trevliga och inte så fulla av hemligheter som små ställen kan vara i vuxenböcker?

Vilken boks eller films småstad vill du aldrig ens besöka, någonsin?

Aldrig ens besöka, är ju kanske lite drastiskt. Och den här staden jag svarar nu har sina goda sidor också, så skulle jag bo där skulle jag inte vara totalt olycklig, det skulle jag inte. Men faktum är att Björnstad (Fredrik Backman) inte lockar mig alls. Det kan bero på att jag inte alls är idrottsintresserad, kanske, så jag skulle ju hamna utanför direkt. Det kan också bero på att Fredrik Backman är så bra på att beskriva de få alternativen som finns och det att ibland är alla val en kan göra dåliga val, och det gör att jag på något sätt kommer att associera det med själva stället. Och inte alls tänker på att just det är sånt jag egentligen lever med varje dag, för så kan det vara i små städer.

 

Veckans topplista: Sport

Nu är det dags för ett avsnitt i ”Sara uttalar sig om sånt hon inte vet något om”. Det är nämligen så att Johannas deckarhörna har valt tema sport på veckans topplista. Men jag ska göra ett tappert försök, och jag ska försöka att inte bara ha böcker av Fredrik Backman på listan heller. Men jag tror jag inleder med en bok av honom.

Björnstad by Fredrik Backman

Björnstad av Fredrik Backman, där hela stan följer juniorhockeylagets framgångar eller förluster. Vilket påminner mig, jag har inte läst uppföljaren till Björnstad än.

1579805

A girl’s guide to kissing frogs av Victoria Clayton handlar om Marigold, som satsar på att bli prima ballerina. När hon skadar sitt ben får hon en hel del tid att tänka över sitt liv och sina val.

Augustiresan by Anna Fredriksson

Jaja, jag får nog ta och tänja lite på ”sport”, här är det ett gäng gamla tjejkompisar som ger sig ut på cykeltur i Augustiresan av Anna Fredriksson. Cykling är i alla fall motion, och då undviker jag att ha fler än en bok av Fredrik Backman, för jag tycker på något sätt att en författare ska förekomma bara en gång i  min lista. (Men Britt-Mari var här hade nog varit mer av en sportbok).

Natural Born Charmer by Susan Elizabeth…

I Natural born charmer av Susan Elizabeth Phillips finns det en kvinna som är porträttmålare utklädd till bäver, och en kille som är quarterback i ett amerikanskt fotbollslag och underklädesmodell. Jo, det är rätt galet, och det här är inte Phillips bästa bok. Men när hon lyckas hålla sig på (ur min synvinkel) rätt sida av galenskap är jag svag för hennes böcker.

Unseen Academicals (Discworld) by Terry…

Här fick jag ju en snilleblixt! Unseen academicals av Terry Pratchett handlar om när trollkarlarna på the Unseen University skulle spela fotboll. Typ. När det gäller Terry Pratchett blir ju som alltid en hel del annat indraget i historien.