Årets utmaningar: Lite blandat.

Som rubriken säger. Utmaningarna 2018 gick lite.. blandat.

Jag börjar med det som gick bra. Jag hade fram till slutet av 2017 inte riktigt förstått grejen med ljudböcker. Så jag knåpade ihop en fin bild och gjorde en utmaning för att få fart på ljudbokslyssnandet. Och fart fick jag, en sådan fart att någonstans där kring sommarmånaderna började det till och med kännas överflödigt att föra bok på lyssnade böcker. Nu, då det snart är ett nytt år, känns det som att ljudböcker, ja ljudböcker har jag ALLTID lyssnat på. Så det var ju en succé för den utmaningen, och ljudböcker har antagligen blivit ett stående inslag i min bokkonsumtion.

Får jag presentera_ LJUDBOKSUTMANINGEN2018

Månadens språk då. Jag hade tänkt delta för att lite bredda mitt läsande, det blir lätt lite ensidigt annars. Men, tja, det gick ju inte SÅ bra. Fast, det började ju helt okej.

Januari: Långt från min far av Véronique Tadjo, skriven på månadens språk franska. Det lyckades dessutom så att jag kunde kryssa av ett nytt land i min FN-utmaning, Elfenbenskusten. 

Februari: Män utan kvinnor av Haruki Murakami, på månadens språk japanska.

April: Under frangipaniträdet av Mia Couto. Kryssade av Moçambique i FN-utmaningen och månadens språk portugisiska med den här boken.

Maj: Gigolomordet av Mehmet Murat Somer för månadens språk turkiska.

Juni: Vattnets form av Andrea Camilleri. Månadens språk var italienska.

Juli: Agaat av Marlene van Niekerk. Månadens språk var afrikaans, och jag fick den här boken läst som jag tänkt läsa länge.

Augusti: En novellsamling på vietnamesiska- Eldsommar, juliregn. Tio noveller. Kryssade även landet Vietnam i FN-utmaningen!

Men sen blev det inget mer läst till månadens språk. Hälften lyckades jag med. Bättre än inget, förstås, men jag känner mig inte helt nöjd.

international-1751293_960_720

Sommarbingot kom och gick, och det funkade bra! Här finns länk till min summering.

 

Annonser

Unga Astrid

Nu blir det lite film här,tack vare min kompis som drog med mig på bio!

Unga Astrid poster

Det handlar om den unga Astrid och vad som gjorde henne till författare. Astrid som volontär på Vimmerby Tidning, relationen till redaktören som snabbt blir alldeles för privat. Det trånga handlingsutrymme en ensamstående gravid kvinna hade den här tiden.

Jag uppskattar inramningen med barnens brev och hälsningar till Astrid – vi skrev hälsningar till henne på 80-årsdagen från min klass, så det kändes kul att se i filmen.

Min kompis tyckte att filmen kunde passa också för att visa unga hur få möjligheter en kvinna hade för inte så väldigt länge sedan.

62542771fa1d50e14424812867b8b61e unga astrid4

En välkomponerad helhet med både fart och fläkt och sånt som var mera sorgligt. Och alla kan se den här filmen!

Sommarteater!

Det blev ett besök på sommarteater också i år. En pjäs som utspelade sig 1985, vilket definitivt syntes på kulisser och på skådespelarnas kläder.

img_20180704_202050601748811.jpg

Vi vet att året var 1985 därför att just den sommaren hade Motörhead verkligen konsert här. Det är ändå det enda som har verklighetsbakgrund i pjäsen. Som förresten heter ”Lemmy badade aldrig i Närpes å”. Det blir ändå väldigt lite Motörhead och hårdrocksmusik, lite synd tycker jag, tur kanske någon annan tycker. Musiken var annars väldigt välplacerad och väl använd, en av pjäsens starka sidor tyckte jag.

img_20180704_1909211878915375.jpg

Annars ska väl årets version av sommarteater i Närpes kallas drama, det är åtminstone en hel del drama, sorg och för all del något att skratta åt också. Fantastiskt duktiga skådespelare också, jag vet ju att de är amatörer men det glömmer jag när jag tittar.

Sommarteater är en av mina sommartraditioner, och jag är glad att det finns eldsjälar som för traditionen vidare!

 

La la ..

Känner mig perfekt i synk med världen just nu när jag såg La la land på bio igår kväll, det skrivs rätt mycket om filmen just nu i samband med Oscarsgalan. Mitt sällskap var inte riktigt imponerad av filmen, men själv gillade jag, även om den inte alls var så som jag hade väntat mig. Jag hade kanske tänkt mig en traditionell romantisk film, men det är den inte riktigt. Istället handlar den mera om drömmar, om att våga drömma och om att orka tro på drömmen igen och igen. Men också, underligt nog, om att drömmar kan ändras, och att det kanske inte är fel det heller. Och så kommer en stor dos bitterljuvhet på slutet. Det som mitt ickeimponerade sällskap och jag var överens om var att musiken är ett definitivt plus, som lyfter filmen. Och steppa- vem kunde tro att man skulle steppa i en film idag! Så, så där kort sagt, lite udda men sevärd film.

Lars Sund på biblioteket i Kristinestad

Jag berättade ju i början av veckan att jag skulle till biblioteket och lyssna på Lars Sund. Det var jag också, och han pratade om sina böcker, förstås, men också om varför Bloomsday ( ja från Ulysses/ James Joyce) kanske skulle vara bättre som Finlands självständighetsdag, Runebergs eventuella serbiska influenser, och smugglarkungen Otto Niska samt hans exfru som tydligen blev lärarinna i Björneborg. Bland annat.

Tyvärr kunde jag inte vara kvar ända till slut, så det blev ingen signerad bok. Men en intressant stund i alla fall!