En smakebit på søndag: 1794

Idag samlas smakbitarna på bloggen Flukten fra virkeligheten.

Långsamt, långsamt närmar sig julen. Jag har skaffat de första julklapparna. Igår kväll bakade jag lite pepparkakor, och lyckades få båda sönerna att sitta ner en stund och dricka glögg och äta pepparkakor. Lyx för en mamma vars pojkar inte bor hemma mer i veckorna!

I veckan fick jag en bok jag reserverat på biblioteket och sett fram emot:

Smakbiten kommer från sidan 74, jaget är en ung adelsman som blivit ivägskickad till ön Barthelemy:

När jag vaknade var det med sprängande värk över tinningarna, och först osäker både på ort och tid. Tungan kändes svullen i munnen, och jag var ensam i det rum vi anvisats, med varsin divan och ett handfat fullt med parfymerat vatten. Jag såg mig om efter Johan Axel, fann mig ensam och skyndade mig att ställa mina kläder i ordning. När jag kom utvacklande fann jag Johan Axel och Ceton i samspråk på gårdsplanen, och den senare vände sig om med ett glatt utrop. ”Ah” Och jag som befarade att vår unge vän tarvade ytterligare återhämtning. Ni är att gratulera till en så fördelaktig konstitution. Vi skulle just ge oss av.” Han lade händerna på ryggen och började gå bortåt ägorna, alltmedan han redogjorde för allt vi såg och pekade ut detaljer där ytterligare förklaring krävdes.

Det går inte riktigt att säga vad som kommer att hända i boken än, men det känns inte som det kommer att gå bra för den unge adelsmannen och flickan han ville gifta sig med men tvingades lämna när han blev skickad till Barthelemy.