En smakbit ur Dvalan

Nu är damkörens 40-årsjubileum lyckligen överståndet, sångerna sjungna och festen bortstädad.

75435848_2522289674475199_2411711135561547776_n

Då är det bara att göra som jag brukar de flesta söndagar och dela en smakbit ur boken jag just nu läser. Den här boken har jag vetat en tid att jag vill läsa och nu verkar det ha blivit dags för den:

Dvalan

Smakbiten kommer från sidan 93:

Jag sitter på tunnelbanan på väg till Fridhemsplan och Stockholms sjukhem.
En av sjuksköterskorna ringde och sa att far har blivit sämre och gärna vill träffa mig. Visst blev jag orolig, men inte alltför upprörd- det händer ganska ofta att de ringer när far har dåliga dagar.
Utanför fönstret passerar ljusgröna trädkronor och överblommade syrener. Om omständigheterna hade varit annorlunda skulle jag säkert njutit av grönskan och värmen som äntligen har kommit, men nu är det ju som det är. min far är döende och från Samuel har jag inte hört ett ljud.
Tre dagar.
Han har varit borta i tre dagar nu utan att höra av sig nu och det har krävts en nästan omänsklig självdisciplin för att inte kontakta honom. Det har aldrig gått så lång tid utan att vi har hörts av tidigare.

Ha en fin söndag, idag hittar ni fler smakbitar på bloggen Betraktninger!

26 reaktioner på ”En smakbit ur Dvalan

  1. paulamerio

    Det är många som läser Grebe, har jag förstått. Vilket förmodligen betyder att de är bra. Tack för smakbit, omslaget är ruskigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s