En smakbit ur Villette

Villette

Det är söndag, och jag vill dela med mig en smakbit ur boken jag läser. I smakbiten är huvudpersonen på en konsert, och först tänkte jag ta en fin beskrivning av själva konserthuset, men jag fastnade istället för ett stycke där huvudpersonen, Lucy Snowe, betraktar sig själv och sitt sällskap i en spegel i konserthuset.

Sidan 251.

Vi gick vidare – jag hade inte en aning om vart vi var på väg- men när vi svängde runt ett hörn, mötte vi ett annat sällskap som närmade sig från motsatt håll. De dyker upp helt plötsligt framför mig. En stilig, medelålders dam i mörk sammet och en herre som skulle kunna vara hennes son – det mest tilltalande ansikte och den finaste gestalt jag någonsin sett, tänkte jag. Där var också en tredje person i rosa klänning och svart spetscape.

Jag uppmärksammade alla tre – även den tredje personen – och för bråkdelen av en sekund tog jag dem för främlingar och uppfattade dem alltså objektivt. Men det här intrycket hade nätt och jämnt fastnat, innan det skingrades av insikten om att jag stod framför en stor spegel mellan två pelare – sällskapet var vårt eget sällskap. Så fick jag för första och kanske enda gången i mitt liv njuta av gåvan att se mig själv som andra ser mig. Det fanns ingen anledning att uppehålla sig vid resultatet. Det gav ifrån sig en skärande dissonans, ett sting av sorg. Det var inte smickrande, men jag borde trots allt ändå vara tacksam. Det kunde ha varit värre.

Inne hos Flukten fra virkeligheten finns fler smakbitar, kika in och se vad bokbloggare läser den här helgen!

24 reaktioner på ”En smakbit ur Villette

  1. Eftersom det måste vara en bra grej att vara en stilig, medelålders dam så gissar jag att hon själv är den tredje personen… I och för sig finns det ju mängder av saker som är värre än en stilig, medelålders dam 🙂

  2. paulamerio

    Har inte läst boken, av systrarna har jag bara sett filmatiseringar . Omslaget var helt underbart. Tack för smakbit och trevlig trettondag

  3. Morsomt å se seg i speilet som en fremmende ser en. Det kunne sikkert vært gøy å se seg selv på den måten. Hvertfall når det kunne vært verre 🙂
    Ha en riktig fin søndagskveld!

  4. Har funderat på att läsa denna, men numera känner jag inte alls för att läsa klassiker längre… kan ju ändra sig med tiden. Tack för smakbiten!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s