Kärlek, lidelse och dyrkan! (Kulturkollos utmaning)

Kulturkollo har de ett oemotståndligt tema den här veckan – kärlek, lidelse och dyrkan. Det behöver ju inte handla om kärlekspar, men det gör veckoutmaningen.

Kulturen fylls av kärlekspar, oförglömliga, otroliga, förutbestämda, obegripliga och alldeles fantastiska.
Denna vecka vill vi att du listar just sådana par – de oförglömliga, de osannolika, de mest självklara kärleksparen du kan komma på. Tänk litteratur, tänk teater, film, serier eller varför inte ur konstens värld.

I Neil Gaimans bok Stardust finns något av det vackraste jag någonsin läst om kärlek, och Tristan och Yvaine är ett av mina favoritpar. Därför ska ni få några citat från den boken.

You know when I said I knew little about love? That wasn’t true. I know a lot about love. I’ve seen it, centuries and centuries of it, and it was the only thing that made watching your world bearable. All those wars. Pain, lies, hate… It made me want to turn away and never look down again. But when I see the way that mankind loves… You could search to the furthest reaches of the universe and never find anything more beautiful. So yes, I know that love is unconditional. But I also know that it can be unpredictable, unexpected, uncontrollable, unbearable and strangely easy to mistake for loathing, and… What I’m trying to say, Tristan is… I think I love you. Is this love, Tristan? I never imagined I’d know it for myself. My heart… It feels like my chest can barely contain it. Like it’s trying to escape because it doesn’t belong to me any more. It belongs to you. And if you wanted it, I’d wish for nothing in exchange – no gifts. No goods. No demonstrations of devotion. Nothing but knowing you loved me too. Just your heart, in exchange for mine.


He shivered. His coat was thin, and it was obvious he would not get his kiss, which he found puzzling. The manly heroes of the penny dreadfuls and shilling novels never had these problems getting kissed.


He wondered how it could have taken him so long to realize how much he cared for her, and he told her so, and she called him an idiot, and he declared that it was the finest thing that ever a man has been called.


Tristan and Yvaine were happy together. Not forever-after, for Time, the thief, eventually takes all things into his dusty storehouse, but they were happy, as these things go, for a long while.


Vad gäller par som inte är från böckernas värld har jag inte mycket att komma med. Men Lady och Lufsen är ju söta.

Bildresultat för lady och lufsen


Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:


Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )


Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )


Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )


Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s