En smakbit ur Rök i fjärran

Idag ska jag börja på en bok som blev lite åsidosatt innan jul då jag fick den. Det blir lite lokalhistoria, från ett område där jag bodde förr.

Rök i fjärran

Och eftersom jag inte börjat läsa boken än blir smakbiten bokens början.:

Inte ens fåglarna orkar sjunga mera i hettan. Elna sträcker på ryggen, som ömmar av att stå böjd ute på åkern. När ska vi få regn och svalka, tänker hon. Men nog vet hon att höet måste in innan regnet kommer. När det är vackert vill man ha regn och vid regn vill man ha sol- hur kan man alltid vara missnöjd, snurrar hennes tankar i ett evigt sammelsurium. Magen kurrar också, det är många timmar sedan morgonens brödkant. Men det är bara att arbeta på, höet måste in. Elna vill inte dra uppmärksamhet till sig- uppmärksamhet är sällan bra- så hon försöker låtsas som att hon arbetar på. Männen har slängt skjortorna i värmen. För ett kort ögonblick iakttar hon ett par av dem innan hon återgår till att räfsa höet. Ett leende leker i hennes mungipa, han har en stark och fin ryggtavla den där Sven. Synd bara att han är förlovad med Agda.

På bloggen Betrakninger hittar man fler smakbitar!

en smakebit

 

Annonser

26 reaktioner på ”En smakbit ur Rök i fjärran

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s