Augusti är månaden då mörkret återvänder till världen, och Lyrans Noblesser har det som tema i veckans Tematrio. Berätta alltså om tre böcker som innehåller mörker, i bokstavlig eller symbolisk form.
Stundande natten av Carl-Henning Wijkmark. En intressant, poetisk och inte alls så dyster betraktelse från en terminalavdelning.
Gräset är mörkare på andra sidan av Kaj Korkea-Aho. Det var längesen jag läste den här, egentligen. Egentligen är den med för att påminna mig om att läsa hans nya bok, Onda boken. Egentligen. Men hur som helst, en historia om ungdomsvänner i lite vuxnare ålder, och vad som kan gömma sig i skogen.
Medan mörkret faller av Anna Lihammer är första boken om polis Carl Hell och polissyster Maria Gustavsson. Det är år 1934, och mörkret håller på att falla över Europa.
Det var min trio mörker.
BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET 
Anna Lihammar har jag tänkt läsa någon gång.
Rekommenderas verkligen!
passande trio, nya titlar för mig
Tack.
Jag har tänkt läsa ”Stundande natten” för att den tydligen ska vara så bra – men så ångrar jag mig alltid, känner mig inte tillräckligt suktad. Nu blev jag lite peppad! Kanske kan vara något ändå.
Det är ju inte precis ett upplyftande ämne för en bok..
Medan mörkret faller är den enda jag läst av dina tre. Tack för tips om de andra två!
Varsågod!
Mellanboken låter lite otäck.
Den är rätt obehaglig.
Stundande natten var verkligen fin. Ann Lihammar är också mycket bra. och så blir jag riktigt nyfiken på Korkea – Aho, Gräset är mörkare på andra sidan. tack för det tipset!
Varsågod!
Lihammers läste jag – för att vara polisdeckare tyckte jag visst att den var intressant, men kan inte låta bli att undra över varför det måste vara sådana orgier i äckeldetaljer och våld i polisgenren. Måste man verkligen beskriva hur det låter när någon sågar i ett kranium? Jag gillar den gamla typen av rumsrena pusseldeckare bättre, de där AgathaChristieböckerna där detektiven helt sonika går förbi det oblodiga liket med sin tekopp i handen och allt istället handlar om vittnesberättelser och alibin…
Jag skulle nog föredra att hamna i en Christiedeckare förstås, om jag skulle hamna i någon deckarvärld.
Stundande natten har jag dragit mig lite för, men kanske ska jag ge mig på den ändå efter din beskrivning.
Den är inte sentimental, och det räddar ganska mycket.
Har läst Medan mörkret faller men tyckte inte om den – vilket var lite synd eftersom jag gillar både deckare och historia. De andra är helt nya för mig, verkar intressanta.
Så där är det, alla har lite olika smak.
Tre böcker som jag inte läst. Tack för tipsen.
Varsågod!
Den sista där verkar spännande. De andra två kände jag alls inte till. Tack för tips! 🙂
Varsågod!
Anna Lihammers bok har jag läst, väldigt mörk men bra tyckte jag. De andra två tar jag med mig som tips! 🙂
Gör det!