Vad får dina tårar att börja droppa/rinna/spruta (bokmässigt)? undrar Mia i veckans helgfråga.
Hej, stupränna här!
Jag gråter för rätt många saker. Barn och djur som det går illa för till exempel. Folk som dör. Barn och djur som det går extra bra för. (Jo, glädjetårar finns också.) Extra gulliga djur. Folk som dör. Folk som får varandra till slut. Folk som dör.
Hos oss har det hänt att min man fått förklara för pepparkakspojkarna att det inte har hänt något jättesorgligt i den verkliga värden, att mamma bara läser en ledsam bok. I det skedet tror dom nämligen inte helt på mig.
Men annars är det ju bra att i hemmets lugna vrå läsa sorgligheter. Det blir betydligt mera jobbigt när jag är på bio, eller på teater, och sprutar som en fontän- nej, så kan jag inte säga förresten för då låter det som om det finns något estetiskt över det hela, och det finns det inte. Det är rödmosigt ansikte, illröda ögon, snor och hela köret.
Två böcker jag nästan börjar snyfta av bara jag tänker på dem: Love Story av Erich Segal och The fault in our stars av John Green.
Nu känner jag att jag behöver näsdukar.
BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET 
Ja det där är nog de två värsta snyftare, från halva boken av John Green grät jag. Love Story såg jag på dvd och jag grät så ögonen var svullna efteråt.
Åtminstone är det två stora snyftare.
Love Story en gammal goding
Minsann!
Två fenomenala gråtfester det där! Och visst är det synd att det inte är mer attraktivt att gråta 🙂
Ja, jag vet inte i vilket alternativt universum filmmakare får sin bild av gråt ifrån, men inte är det från mig.
Förr eller senare exploderar jag berörde mig, men inte förrän Hazel sa: ”Jag älskar dig i presens” bröt jag ihop 🙂
Då var du nog uthållig..
Jag grät också till The Fault In Our Stars 🙂
Vi var säkert många.
Love is never having to say you´re sorry … hälsningar från en annan stupränna!
Trevligt att få veta det finns andra stuprännor!
Jag är tvärtom, gråter nästan aldrig. När vi såg The fault in our stars på bio så grät folk floder. Inte jag och maken alls, vi var för förberedda,
Det kan väl hjälpa lite att vara förberedd.
Är inte främmande inför att bli rörd till tårar av det man läser emellanåt. Både av glädje och sorg. Troligen inget att skämmas för, tror jag. 😉
Nej, åtminstone jag får nog bara acceptera att jag är sån.
Gråter lite extra när det gäller böcker (el film) där alt först är bara hemskt för t ex djuret men slutar allt lyckligt… Då blir det tårar i floder.
Tårar i floder är bekant.
Love story, ja den grät jag till. Den andra har jag inte läst men det känns som att tårar skulle kunna fällas….
Jo, det kunde dom.
Jag tänkte läsa om Fault in our stars men på svenska den här gången, men jag vet inte om jag orkar gråta så mycket!
Kanske du gråter mindre andra gången? (Ok, knappast, men..)