Huset vid havet

Huset vid havet

Vilken bok? Huset vid havet av Sarah Morgan.

Var har jag fått tag på den? Köpt i matbutiken.

Vad handlar boken om? När boken börjar, har Emily överraskande fått vårdnaden om sin systerdotter. Hon har inte varit särskilt nära sin syster, men där står hon nu med en liten flicka som skvallerpressen jagar. Emilys goda vän Brittany har ett hus på en avlägsen liten ö utanför Maine, hon kommer att vara borta därifrån hela sommaren, och erbjuder Emily och lilla Lizzie att bo i hennes hus för att undvika de farliga journalisterna. Dessutom ber Brittany sin vän Ryan att se efter så att de kommer i ordning. Det behövs kanske lite stöd, för Emily har aldrig velat ha barn, och är dessutom livrädd för vatten- vilket inte är så bra om man betänker att på Puffin Island är havet ständigt närvarande.

Vad tycker jag? Ah. Denna bok inhandlades för att jag ville läsa just den här typen av bok just nu. Lyckliga-i-alla-sina-dagar. På sommaren. På en ö. Dessutom hör den här boken till samma serie som förra julens julbok, ”Christmas ever after”, och jag tyckte den var helt okej läsning. Det bästa med den här boken är drömmen om Puffin Island, att drömma om att bo på en liten holme där alla är vänner (istället för att snarare vara tvungna att umgås med varann för att få vardagen att funka, vilket är lite mer realistiskt), vackert, pittoreskt och havet närvarande överallt. (oroa er inte, jag vet att det inte funkar så i verkliga livet, men i böcker funkar det bra.) Det är också symtomatiskt för genren att antingen är det sommar, eller så är det jul. Ingen november, ingen februari. Vår på Puffin Island innebär antagligen inte heller väta och lera överallt, det är säkert skir grönska och muntra vårbäckar istället.

Men att jag nu råkade behöva läsa den här drömmen innebär inte att jag inte kan se svagheterna. Oavsett hur många böcker i denna genre jag läser, blir jag ändå alltid lite besviken när paret faller för varandra vid första ögonkastet, utan desto vidare förklaring. När sen förhållandet utvecklas i en rasande fart utan att man som läsare direkt får se vad det är som gör att de tar sitt förhållande vidare, så blir man lite frustrerad. Gärna hade jag också sett varför hjälten som på grund av Tragisk Uppväxt™ vill vara Friochobunden™, absolut utan barn inblandade, plötsligt helt slår om. Och sen finns det där att folk får en massa problem för att de inte talar med varandra. Jag tycker ju, att har man kommit till att den andra är det underbaraste som gått i ett par sandaler, så skulle man till och med vilja tala med dem. Men kanske inte, vad vet jag.

Obefintlig insikt i personkemi alltså, personer som likaväl kunde vara utklippta av papp om man ska utgå från deras personliga utveckling, en smula lätt i själva intrigdelen. Men också sommar, sol, hav, hembakt paj och kärlek i luften. Boken funkar helt okej till det jag avsett den för.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s