Omslagsonsdag: ögon

Nej, det är inte bara Elen på Bokpotaten som gillar bokomslag. Till och med jag tittar på mina bokomslag ibland. När Elen ordnar omslagsonsdag, i alla fall. Idag ska vi hitta omslag med ögon. (Jag brukar ha böcker jag äger och/eller har läst i mina omslagsonsdagar, men det är inget krav om du vill vara med den här veckan!)

Margaret Atwoods ”The Penelopiad” får vara med. Lite speciella ögon på omslagspersonen.

Den här är klockren. Och en av de bästa andravärldskrigs/spänningsböcker jag läst faktiskt. ”Daddy” av Loup Durand.

På denna ser man inte mycket mer än ögat heller. ”Samvetets röst” av Helen Fielding. Men, vet du, den här kan man klara sig utan att ha läst. ”Bridget Jones” är betydligt bättre. Nu hade det visst kommit nån uppföljare till Bridget också? Jag har så svårt att hänga med i svängarna. Tur att böcker inte förvinner från biblioteket lika snabbt som dom försvinner ur medierampljuset.  

Här ser man visserligen mer än ögonen, men titeln få väga upp lite.. ”Drakens ögon” av Stephen King. En fantasyhistoria.

Ännu en där man ser mest ett öga och inte så mycket av resten av ansiktet på omslagspersonen. ”Patient 67” av Dennis Lehane. Det är ju lite så att man inte ser så mycket av historien i boken heller, tills slutet. Men det är inte lika kul att läsa boken andra gången för man blir inte lika överraskad då.

Så en trevlig rysk polisdeckare. ”Den stulna drömmen” av Aleksandra Marinina.

Och som omväxling en bok på finska. ”Lasisilmä” av Johanna Sinisalo. (Betyder ”ögat av glas” så där snabbt översatt.) Handlar om ung tjej som börjar skriva manus till en såpopera. Det finns tyvärr bara en bok av henne översatt till svenska, tror den heter ”Bara sedan solen sjunkit”. Den kan man absolut läsa.

Jag har ju massor av böcker med ögon. Finländsk fantasy, ”Arra-legender från Lavora” av Maria Turtschaninoff. Rätt klassisk fantasyberättelse, föraktad tjej upptäcker att hon har magiska gåvor och räddar kungariket, typ.  

Det var alla ögon jag hittade.